Bulgarien

Så var det slutligen dags för den länge planerade Bulgarienresan. Det började förra fredagen med att jag och Vesko åkte iväg till Berlin med ett morgontåg, vi såg oss om lite, bland annat gick vi längs Karl Marx-allé, en stor paradväg från gamla Östberlin. När det var dags för lunch besökte vi återigen Mustafas Gemüsekebab, som levererade även den här gången! Åker ni till Berlin, så ta tunnelbanan till Mehringdamm, gå upp ur utgången mot Rathaus, så ligger det precis där!

När eftermiddagen kom var det dags att åka ut till flygplatsen för att flyga till Sofia. Själva flygresan gick bra, och man fick, vatten, macka och dricka. En sak var dock underlig, jag har aldrig förut sett flygpersonal med så långt till ett leende som ombordpersonalen på det här flygplanet, för många är det ju ett drömjobb att få vara flygvärd/-inna. Tydligen är bulgarer generellt pessimister och tycker inte om att le, fick jag lära mig under veckan. Dock med många undantag i huvudstaden, som tur var, annars hade jag väl flugit hem med en smärre depression…

Väl framme i Sofia blev vi emottagna av Veskos föräldrar som körde oss till hotellet där jag skulle bo, det låg bara ett kvarter från deras lägenhet, så Vesko och jag gick hem till dem därifrån se’n, för att bli bjudna på kvällsmat. Det började med en quinoasallad med diverse ostar och kött av påläggstyp samt sillrullar med oliver i mitten, vilket jag trodde var själva kvällsmaten, men det visade sig vara endast förrätten! Som tur var hade vi ju inte ätit sedan middag, utöver mackan på planet. Som mellanrätt var det banitsa, en slags fårostfyllt bröd som är en bulgarisk specialitet. Till huvudrätt var det fläskkotlett med vitlöksstekt potatis, ostfyllda, ostöverbakade champinjonhuvuden och vanliga champinjoner. Till maten dracks det vin, öl, cola, vatten och olika sorters rakia (en bulgarisk starksprit). Till efterrätt blev det glass och kaffe. Alltihop var gott, till och med väldigt gott, men jag funderade allvarligt på om min magsäck skulle hålla till morgonen därpå. Det gjorde den i vilket fall, som tur var :)!

Dagen därpå mötte Vesko upp mig utanför hotellet och vi gick till bussen som tog oss in till centrum, där skulle vi nämligen gå på en guidad tur! Vi (mest jag av oss två, men tänker gruppen som helhet) fick lära oss om diverse byggnader inne i Sofia och om Bulgariens historia. Turen slutade vid Sofias katedral.

Katedralen i Sofia

Katedralen i Sofia

Efter guideturen fortsatte vi med Veskos utökade guidetur av resten av Sofia, med oss fick vi två britter som gått turen med oss innan. Vi fick se väldigt många intressanta saker och äta mer typisk bulgarisk mat, kebapche (tänk okryddad, lite längre ćevapčići). Vi fick också lära oss en av de vanligaste samlingsplatserna i Sofia, nämligen ”Prästen”.

Popa, prästen på bulgariska.

Popa, prästen på bulgariska.

Det är alltså en staty som står i ett triangulärt hörn i en stor korsning, och därmed är lätt att hitta varandra vid, samt vet alla vad det är för något.

Till kvällen var det dags för en pubrunda, vi fick med oss den ena av britterna också, samt var en av Veskos kompisar, Mitko, med. Det var nog den intressantaste pubrunda jag varit på, den började med så kallat ”sofa party”, alltså, vi fick varsin öl och stod samlade i den park där det hela började. Tanken med soffan är alltså en parkbänk, om än vi var för många för att bänkplatserna skulle räcka åt alla där, men det är tydligen en typisk bulgarisk företeelse att köpa öl och sitta på en parkbänk att dricka den. Det fortsatte med en bar som hette Apartment, och var en stor lägenhet med olika rum, för att beställa dricka eller fika gick man förstås till köket. Jag har aldrig sett något liknande innan, men det var väldigt hemtrevligt, och tydligen hade den här lägenheten bland annat varit en ambassad tidigare. Nästa ställe var en bar som tidigare varit för ett slutet sällskap på 300 konstnärer av olika slag, som alla haft varsin nyckel till dörren, numera var det öppet för alla, men det låg på en bakgård och kändes kanske fortfarande inte till av så många.. Därefter följde en mer vanlig bar nere i en källare, och avslutningsvis togs vi till ett disko. Efteråt tog vi en taxi hem i och med att Sofia inte har någon kollektivtrafik nattetid, vilket gick på 5 leva totalt för oss tre, alltså ca 25 kr, eller vad en enkelbiljett med Västtrafik kostar ungefär…

På söndagen åkte jag och Vesko ut till nationalhistoriska muséet där det fanns massa gamla rustningar, verktyg, information om utgrävningar och Bulgariens historia, det var intressant. Därefter åkte vi in till Sofia igen och begav oss till konstmuséet, de hade tillfälligt utställningen från Rodinmuséet i Frankrike där, i och med att det höll på att renoveras, så vi kunde bland annat beskåda Tänkaren!

Tänkaren och jag på Sofias konstmuseum.

Tänkaren och jag på Sofias konstmuseum.

Efteråt fortsatte vi gå runt lite i Sofia, och jag fick se ännu några delar av staden. Kvällen spenderade Vesko med familjen och jag passade på att nyttja hotellets gym och bastu! Jag hittade även en trevlig överraskning, som jag inte sett på många år, i den intilligande mataffären:

Pepsi Twist, antagligen världens godaste dricka!

Pepsi Twist, antagligen världens godaste dricka!

På måndagen åkte vi ut till Rilaklostret och besiktigade det, det var ett vackert byggnadskomplex, men det kändes lite väl pråligt och kommersialiserat inne i själva kyrkan, som jag kanske egentligen hade för korta shorts för, men ingen sa’ något åtminstone (hur skulle jag kunna veta att de ortodoxa var lika konservativa som katolikerna och muslimerna?).

Själva kyrkan inne på Rilaklostret.

Själva kyrkan inne på Rilaklostret.

Det bästa med besöket därute var nog maten på den intilligande restaurangen, vi åt båda komagssoppa, även detta en bulgarisk specialitet, som man själv fick krydda med inlagd vitlök och någon form av paprika/peppar, som jag nog tog ett par skedar för mycket av, men jag åt upp det mesta (tills jag insåg att jag skulle behöva köpa en dricka till om jag fortsatte). Eftersom jag var rätt hungrig beställde jag även kebapche med strips och ost, även strips och ost är något man brukar äta i Bulgarien.

Vesko på restaurangen, den beskrivna maten syns också.

Vesko på restaurangen, den beskrivna maten syns också.

Även denna kväll blev det lite träning och bastu på hotellet, men även packning, i och med att vi skulle åka till Istanbul dagen efter!

På tisdagsmorgonen körde Veskos pappa oss till busstationen, där vi klev på bussen till Istanbul en nätt resa på ca 60 mil. I och med denna fick jag också mina två första stämplar i mitt nya pass, för in- och utresa i och ur Turkiet.

Väl framme tog vi tunnelbanan till vårt hotell och checkade in, därefter gav vi oss iväg för att se på sevärdheter, vi började med att besiktiga Blå moskén och Hagia Sofia utifrån.

Här står jag framför Blå moskén vid Sultanahmet.

Här står jag framför Blå moskén vid Sultanahmet.

Hagia Sofia, före detta kyrka och moské, numera museum.

Hagia Sofia, före detta kyrka och moské, numera museum.

Därefter åt vi lite god kebab innan vi tog oss ner mot hamnen, där gick vi omkring och kollade på utsikten. Efteråt tog vi oss upp till Sultanahmet igen och såg hur Blå moskén och Hagia Sofia såg ut när det var lite mörkare ute. Därefter bar det av hem till hotellet för att sova!

Efter att ha fyllt magarna med hotellfrukost begav vi oss återigen till Sultanahmet, men den här gången för att besiktiga de två byggnaderna från insidan. Blå moskén var riktigt mysig att gå i, man måste ju ta av sig skorna och bära dem med sig i en påse, och det var skönt att gå omkring barfota på heltäckningsmattan därinne.

När vi ställt oss i kön till Hagia Sofia kom det fram en 90-årig gubbe till oss och sa’ att han kunde guida oss därinne och ta oss förbi kön för 25 lire vardera, i och med att kön såg ut att ta sisådär en halvtimme och en audioguide kostade 20 lire var det ett ganska enkelt val. Enligt egen utsago hade han guidat där i 70 år, och han kunde verkligen stället utan och innan, det var riktigt häftigt att ha en så erfaren guide!

Efter guideturen därinne begav vi oss till Taksimtorget och gick längs med den stora shoppinggatan därifrån, även här blev det lite kebab till middag, samt såg vi det svenska generalkonsulatet, enligt texten på väggen den första egendom utanför Sveriges gränser ägd av svenska staten.

När vi var nöjda med den gatan begav vi oss mot den asiatiska sidan av staden, ditfärden gjorde vi med metrobussarna som går över Bosporusbron, de har eget busskörfält och går var 30:e sekund, och vi gled ju förbi, den i jämförelse nästan stillstående, biltrafiken. Väl över i Asien gick vi runt lite i gamla sta’n och käkade en kebabrulle nere vid hamnen innan vi tog färjan tillbaka till Europa.

Jag har alltså bara åkt till Asien med buss och endast från Asien med båt!

Vi fyndade lite souvenirer innan vi begav oss hem till hotellet för att sova.

Den sista förmiddagen i Turkiet spenderade vi genom att gå på den stora bazaaren, det blev inga inköp, men det var intressant att gå där och känna in atmosfären. Vi var på någon liknande marknad i Spanien för sådär 10 år sedan med familjen vill jag minnas.

När vi var färdiga där checkade vi ut från hotellet och åkte tunnelbanan till busstationen för att ta bussen tillbaka till Sofia.

På fredagen åkte vi till Bulgariens före detta huvudstad, Veliko Turnovo (förra som i före Osmanska riket, d.v.s. typ 700 år sedan). Det var en betydligt vackrare stad än Sofia, men också betydligt mindre, småstäder är ju ofta vackrare än storstäder. Vi besiktigade ruinerna av det gamla slottet och åt middag innan vi for vidare mot Gabrovo där vårt hotell låg.

Panorama över slottsruinerna.

Panorama över slottsruinerna.

I Gabrovo såg människorna generellt extremt oglada ut, tydligen var det en stad där framtidsutsikterna var ungefär lika stora som demokratin i Nordkorea.. De hade tydligen ett riktigt bra gymnasium och ett bra universitet, men därefter var det ingen idé att tänka sig att bo kvar, för det fanns inga jobb där tydligen.

Dagen efter började med att vi åkte till en närliggande by med gamla hus och små affärer som sålde ”hemgjorda” grejer, den var känd för sitt sandkaffe, som vi förstås provade.

Menyn på kafét vi fikade på.

Menyn på kafét vi fikade på.

Som ni ser är menyn skriven med kyrilliska bokstäver, vilket Bulgarien är det enda landet i EU som använder, så det vart ju bara att lära sig det för att kunna läsa vad som stod på skyltar med mera.

Åter i Sofia gick vi och åt kvällsmat med Mitko på en bulgarisk/italiensk restaurang, vilket var trevligt och gott. Jag bodde också på ett annat hotell nu än i början av vistelsen, som låg uppe på en höjd, så jag lyckades ta ett bra panorama över Sofia:

Panorama över Sofia

Panorama över Sofia

Så kom till slut avresedagen, och jag och Vesko påbörjade den med att gå i ett stort shoppingcenter. Jag köpte en skjorta och två flaskor rakia (införselgränsen från Bulgarien till Tyskland är en liter starksprit, då Bulgarien inte är med i Schengen). Därefter var vi hembjudna på middag till Veskos föräldrar igen. Nu hade jag lärt mig hur det fungerade, sallad -> förrätt -> huvudrätt -> efterrätt. Även denna gång var det riktigt gott, det bästa tycker jag nog är de olika bulgariska ostarna egentligen, men allt var gott.

När vi ätit klart och klockan tickat in en bit på eftermiddagen skjutsade de ut oss till flygplatsen igen och med viss försening, p.g.a. sent ankommande plan, kom vi iväg till Berlin. Där bar det av med tåget igen hemåt Hamburg, och nu är det sista lovet för hela min utbytesvistelse över, nu är det bara studier och tentor kvar!

En helg i Halmstad

Nu i helgen var det dags för mig att åka upp till Halmstad för att jobba. Oväntat nog, så läste jag in missade föreläsningar på tåget, kände mig riktigt duktig där ett tag.

Helgen bestod i både repetition och nyinlärning, och en morgon träffade jag på både Knutsson och Joelsson i matsalen, tydligen läste Joelsson också till flygtekniker, i samma kull som Knutsson, och FMTS hade tydligen stängt sin matsal på helgen.

Det var kul att träffa alla kompisar på plutonen igen, även om det var en lång resväg, och bökigt med att få veta vart jag skulle kvällen innan.

Sjuttonde december

Idag blev det inte sådär jättemycket gjort, men jag färdigställde de sista julklapparna åtminstone! Tog söndagens kalenderlucka på eftermiddagen för att ta ikapp (vill ju inte behöva bära med mig en alltför tung kalender upp till Sverige 😉 ).

Lübser Pils, från lucka 15!

Lübser Pils, från lucka 15!

Det var alltså en Lübser Pils, den smakade pilsner, otippat nog!

På kvällen gick jag och Mikael på ännu ett Workoutpass, precis som dagen innan låg huvudfokus på benen, fantastiskt vad skönt det var att gå i trappor därefter!

Nåväl, efteråt åkte jag, Lai Jee, Thomas, Valter och Gunnar in till sta’n för att äta middag. Vi gick till en jättetrevlig restaurang/pub med sådär orimligt billig mat, men gott var det! För min del blev det en dubbel ostburgare med sallad!

Väl hemma var det förstås dags för måndagens kalenderlucka:

Feldschlößchen, från lucka 16!

Feldschlößchen, från lucka 16!

En Feldschlößchen, även denna pilsner smakade pilsner!

Sextonde december

Idag har jag börjat att lite halvt inse att det inte är så långt kvar tills jag ska åka upp till Sverige över jul! Fast jag har inte riktigt förstått det än..

Jag började dagen med att träffa Louisa för veckans programmeringsövning. Vi konstaterade att den var jättetråkig och gick igenom hur man skulle göra den, samt gjorde deluppgift ett (att fixa lite inställningar i sitt IDE alt. skapa en make-fil), för att få 2/10p. Vi har ändå redan så många poäng som man kan få bonus för, så vi lade resten av tiden på att diskutera programmeringsprojektet som vi ska göra i januari!

Lite projektplanering...

Lite projektplanering…

Därefter besökte jag Mensa och åt en riktigt god gorgonzolasås med spaghetti för det facila priset av 1.85€.. Det är fortfarande fascinerande att man kan servera så billig mat!

På kvällen gick jag på ett Workout-pass på Sportspaß med Mikael och Lai Jee, det var riktigt jobbigt efter att inte ha tränat på två veckor, men skönt också att komma igång efter förkylningen!

Därefter var det förstås dags för lördagens kalenderluckeinnehåll, den här:

Pilsator, från lucka 14!

Pilsator, från lucka 14!

En Pilsator! Snygg burk, men jag vet hur pilsner smakar nu ;)!

Tionde december

Tisdagen började med den uppföljande PBL-sessionen kopplad till förra veckan. Vad ska man säga, jag vill ifrågasätta vad mentorerna gör där till att börja med. Jag var ca tio minuter sen dit p.g.a. försovning, men uppenbarligen höll det första paret på att redovisa vad de kollat på fortfarande. När jag kom trodde jag att det var de sista före mig och Rui som körde sin presentation, men de två körde tydligen en presentation på 23 minuter… I efterhand säger mentorerna typ ”ja, nu får ni andra hålla er kortare.. det är bra om ni (syftar på första paret) håller er till det ämne ni skulle kolla på och inte drar iväg och tar tiden för de andra”.. Jaaa.. Det kanske ni kunde påpekat för dem under tiden?

Det hela fortlöpte väl okej därefter, med lite tidsbrist på slutet vid sammanfogandet av alla idéer till en lösning. Efteråt säger mentorerna att vi gärna får ge återkoppling. Det borde jag väl göra egentligen, med tanke på alla åsikter jag har, men det är kanske bäst att vänta några dagar så att man får mer perspektiv. Men egentligen skulle ganska mycket behöva ändras. Till att börja med, dela grupperna på hälften och ha en mentor per grupp, så blir diskussionerna effektivare, då man minskar risken att någon hindras från att prata för att den inte vågar det i en stor grupp. Nummer två, ge oklarare och/eller svårare problem, PBL blir rätt meningslöst när stora delar av gruppen skulle kunna skriva ner en lösning på problemet direkt. Nummer tre, ge det mer tid (behövs om problemen ska vara större/svårare/oklarare), samt ta bort regleringarna av hur mycket tid som behöver läggas på var sak. Riktlinjer är förstås fördelaktigt, men fasta gränser är ofta kontraproduktivt. Nummer fyra, fundera över vad mentorernas roll är egentligen. Eg. skulle de kunna ta rätt mycket från kursen vi hade i matematisk modellering. Givetvis går den inte att ta rakt av, då den var en ren problemlösningskurs som löpte på 62,5% läshastighet, men vissa principer går absolut att ta därifrån.

Därefter fortsatte dagen med en föreläsning i nätverkskursen, lunch samt en föreläsning i verifierade mjukvarusystem.

Efter skolan var det dags för en utflykt till inomhusskidhallen i Wittenburg, anordnad av Hochschulsport Hamburg (någon slags idrottsförening som spänner över högskolorna i Hamburg). Tyvärr var det ingen jag kände som ville/kunde följa med, men det gick bra ändå, hittade lite trevliga tyskar att prata med!

Överdelen av backen, betydligt flackare än den ser ut.

Överdelen av backen, betydligt flackare än den ser ut.

Undre delen av backen, sedd ovanifrån, en lättare blå backe.

Undre delen av backen, sedd ovanifrån, en lättare blå backe.

I hallen fanns det en stolslift som gick från botten till toppen, av någon lustig anledning var den flacka nybörjardelen högst upp, men tanken kanske är att man efter några timmars skidskola ska klara att åka ner, eller ta stolsliften ner igen (det fanns en rullbandslift från den platta avskiljningsdelen upp till toppen).

I vilket fall hade jag ätit ett par knäckemackor innan jag åkte in till stationen, så efter någon timmes åkning blev jag hungrig, stallde brädan och letade efter någon stans att äta. Det fanns en restaurang som tur var!

Currywurst med Pommes Frites och grönsaker.

Currywurst med Pommes Frites och grönsaker.


Currywurst med rödkål var riktigt gott faktiskt, det kanske säger sig självt, då rödkål brukar passa med lite ”tyngre” kött.

Efter maten åkte jag någon timme mer innan jag gav upp, det blev lite kallt när de satte igång snömaskinerna, och så fantastiskt kul är det ju inte att åka samma backe timma ut och timma in att man vill riskera tillfrisknandet från förkylningen för det!

Nederdelen av backen sedd nerifrån.

Nederdelen av backen sedd nerifrån.

I väntan på bussen pratade jag med en trevlig tyska som gick Hochschulsports tretillfälles skidskola för att lära sig åka skidor inför en skidsemester till St. Anton i februari, resten av hennes kompisgäng kunde tydligen åka se’n länge, så det var bara att lära sig!

Väl hemma var klockan nästan ett, så det var mest att testa gårdagens kalenderluckeinnehåll och sedan lägga sig.

Herrenhäuser, från lucka 9.

Herrenhäuser, från lucka 9.


Herrenhäuser ser jag som en lite fylligare sommarpilsner, riktigt god efter en kväll i backen!

Första december

Så var äntligen julmånaden här! Det är svårt att tro, ute har det regnat, varit förhållandevis varmt och allmänt känts som höst idag.. I vilket fall var det ju dags att öppna första luckan i kalendern idag, den innehöll det här:

von Raven, från första luckan i kalendern.

von Raven, från första luckan i kalendern.

En pilsner vid namn von Raven. Efter att nu på kvällen ha druckit den, så kan jag ge den omdömet ”en vanlig pilsner”, varken bra eller dålig. Funkar säkert bra till lite ”tyngre” höst-/vintermat.

Nåväl, idag har jag också börjat med något som kallas för TANDEM, det innebär att två personer träffas, där den ena kan ett språk som den andra vill lära sig och vice versa. Jag hade funderat på det lite, men inte riktigt varit säker på om jag skulle testa det eller inte, men så pratade Vesko om det häromveckan, och sa’ att han ville lära sig svenska, så vi skrev in oss i TANDEM-programmet och började idag. Jag fick lära mig lite regler/mönster för vilka ord som oftast är av vilket genus och Vesko fick lära sig svenska alfabetet. Nästa gång ska jag förbereda lite vardagsord, spännande!

Därefter följde jag med Mikael till stadsdelen Eimsbüttel för att spela fotboll, med ett gäng tyskar varav en eller två hade någon kurs med Mikael. Det var riktigt skönt att få spela lite fotboll i vilket fall, och vi var välkomna att vara med kommande söndagar också!

Och nu tänkte jag avsluta dagen med ett julkalenderavsnitt!

Allvaret har börjat!

Nu i måndags började till slut föreläsningarna på TUHH, för min del var det dock ingen förrän på tisdagen. Det har varit rätt förvirrande att hitta kurser och att skapa ett schema; det finns liksom ingen bra överblick över när kurser går som det finns på Chalmers, och säga vad man vill om TimeEdit, men det slår dessvärre schemasystemet här med hästlängder!

I vilket fall har jag nog till slut lyckats skrapa ihop 32 hp för den här terminen, med endast en kollision varannan vecka, vilket ändå är betydligt bättre än vad vissa andra lyckats med! De flesta kurser har haft någon slags mjukstart, egentligen alla utom tyskakursen, vilken blev B2.2, med siktet inställt på C1 till sommarterminen. Tyskakursen slängde nämligen på att förbereda ett femminuters föredrag om valfritt ämne till nästa vecka, att sammanfatta en text vi läste igår med en sats/stycke, samt att skriva fem motiverade förslag till hur man kan förbättra trafik- och miljösituationen i den österrikiska byn Igls (samt markera dem på en karta över byn). Det är förvisso bra att man får mycket att göra, så att man kan träna ordentligt på sin tyska, men det blev en väldigt stor kontrast mot övriga kurser!

Annars verkar alla kurserna rimliga och bra, men utbudet av IT-/datakurser är betydligt mycket mindre än på Chalmers, varför jag tidigare i inlägget använde uttrycket ”skrapa ihop”. De två kurser som jag mest ser fram emot är Verified Software Systems, med en professor som jobbat på Chalmers tidigare, samt Computer Security, med en väldigt engagerad föreläsare som kom från Microsofts forskningsavdelning till TUHH för 10 år sedan för att skapa någon form av säkerhetskurser. Dessutom ska jag ha honom i två till säkerhetskurser på sommarterminen, nämligen Application Security och Network Security, tror att det kan bli riktigt bra!

Idag var jag och tränade med Lai Jee och Thomas på ett gym precis här där vi bor, Sportspaß hette det. Eller ja, vi var inte i själva gymdelen, utan vi var på ett pass där man tränade ben, mage och rygg. Man fick nämligen ett gratis provpass, så det utnyttjade vi. Passet var riktigt bra, och de har ett stort utbud över hela den tiden av dygnet då man inte bör sova, dessutom kostar det 10€ att bli medlem och därefter 8.85€/månad, så riktigt billigt. Därav tänkte vi skriva in oss som medlemmar imorgon när vi går på nästa pass. Dock ingår inte gymmet i det, utan kostar ca 20€ extra per månad, men pass är ju mycket roligare ändå!

Just det, måste berätta en till sak! När jag kom hem idag så blev jag bjuden på en spännande sak (tilltugg typ) av min lägenhetskompis Fatih, det var en risboll inlindad i blad, som var inlagd i någon form av lag. Jag frågade lite mer om den, och tydligen brukade man ha den som tilltugg när man sitter och dricker te och pratar, alltså typ som en kaka eller bulle till kaffet hemma. Dessutom åt man dem tydligen i samband med Eid, början på det turkiska året, och det fanns andra varianter av dem som man hade kött i och åt varma istället! Mycket spännande, och säkert nyttigare än småkakor!

Tyvärr har det inte blivit några bilder under veckan, men ska försöka ta några under helgen :)!

Veckoslut med sevärdheter

Nu har det inte blivit något inlägg på ett tag, vilket helt enkelt beror på att det har hänt en hel del det sista! Till att börja med var det åter tysklektion i fredags, inte så mycket att säga om det, språket kommer tillbaka mer och mer hela tiden.

På eftermiddagen åkte jag med några klasskompisar in till sta’n och tog en promenad, en av dem hade inte varit inne i centrum innan, så vi försökte visa lite sevärdheter.

På kvällen åkte jag, Christofer och Thomas in till sta’n och hittade en Oktoberfestpub, vilken var väldigt trevlig. Vi fortsatte vidare lite efter det men åkte hem i ganska rimlig tid i och med att det skulle vara en stadsrundtur på lördag förmiddag.

Stadsrundturen leddes av en riktig guide och var riktigt bra faktiskt, vi fick se en del av staden och lära oss historia om den. Till exempel bodde det på 1800-talet ca 200 000 personer i centrala Hamburg, idag är det ca 20 000, p.g.a. att när man återuppbyggde staden efter andra världskriget så byggde man i princip bara affärslokaler inne i centrum.

Rundturen slutade vid Landungsbrücken, där det finns många fiskrestauranger, varför det blev fisk till lunch! Mycket gott :)!

Jag och Thomas hade lite filmkväll med Smala Sussie och popcorn till att börja med, den slutar ganska märkligt egentligen. Det vore synd att säga för mycket om någon som läser inte sett den, men fundera lite över det om ni ser den..

Efteråt begav vi oss för att träffa Christofer och några av hans klasskompisar som han haft en middag med. Vi var där ett tag innan vi begav oss till kvällens studentpub. Ölen tog slut ganska snart, så då följde jag med finnarna och ett par spanjorer till Reeperbahn för att gå på någon pub där. Några av dem ville stanna hela natten för att gå på fiskmarknaden när den öppnade morgonen efter, jag kände mig för gammal för det, så jag och Mikael, den ena finnen, åkte hemåt efter nå’n timme.

På söndagen tog jag mig en löprunda i stadsparken igen, det är inte lika kul att springa själv, men det kändes uppfriskande efter två utekvällar på raken. Sedan åkte jag, Christofer, Thomas och en fransk tjej som bor i samma lägenhet som Christofer (minns ej vad hon heter) in till HafenCity för att se när Queen Mary 2, världens enda transatlantiska linjefartyg (i linjetrafik), lämnade Hamburg. Det var rätt häftigt, QM2 var drygt 100 meter längre än Stena Germanica som jag kom till Kiel med och förstås både längre och högre. Tydligen skulle den till SouthHampton, dess hemmahamn, först och vara där en dag för att sedan åka till New York, vilket skulle ta 6-7 dagar.

Efteråt skulle Christofer och franskan på lägenhetsmöte för att sätta upp städschema och sådant, så jag och Thomas mös till det med en sillmiddag, med potatis, senapssill, matjessill, löksill, vitlökssill, gräddfil, purjolök och sprite. Det var gött, och det kändes även som om sommaren förlängdes en vecka till ;)!

Här kommer lite bilder från begivenheterna:

Thomas och Christofer på Oktoberfestpuben

Thomas och Christofer på Oktoberfestpuben

Pubens egna Oktoberfestöl, den var riktigt god!

Pubens egna Oktoberfestöl, den var riktigt god!

En havsgudinna som vaktar Hamburg och står staty på stadshusets innergård.

En havsgudinna som vaktar Hamburg och står staty på stadshusets innergård.

Nere i älvtunneln, en halvkilometer lång tunnel under Elbe. Under vardagarna är den fortfarande öppen för biltrafik, men det är inte direkt det effektivaste sättet att ta sig förbi älven med bil idag.

Nere i älvtunneln, en halvkilometer lång tunnel under Elbe. Under vardagarna är den fortfarande öppen för biltrafik, men det är inte direkt det effektivaste sättet att ta sig förbi älven med bil idag.

Behövde göra ett panorama för att få med hela det 345 m långa fartyget, därav "fiskögeeffekten".

Behövde göra ett panorama för att få med hela det 345 m långa fartyget, därav ”fiskögeeffekten”.

Allvaret har börjat, lite halvt

I måndags var det dags för tyskakurserna att börja, men inte förrän klockan 13.30. Därmed hann Lai Jee och jag avverka en löprunda även på måndagsmorgonen, innan vi träffade övriga Chalmerister för att äta tillsammans i matsalen inför undervisningen. I måndags bjöds det på något så tyskt som korv, det var gött!

Undervisningen var rätt spännande, det skiljde sig rätt mycket från vad jag är van vid åtminstone, och från alla andra också verkar det som. Så fort en artikel, ändelse eller ordföljd är fel avbryter läraren direkt. Det gjorde att åtminstone jag kom av mig väldigt mycket på måndagseftermiddagen. Under veckan har jag vant mig mer vid det och kan ändå lite grand behålla flödet i bakhuvudet, men jag är ändå lite ifrågasättande till den metoden, den känns inte fruktansvärt pedagogisk. Vi har även bestämda platser och läraren är överlag auktoritär av sig, inte så att han känns som en auktoritet, men auktoritär.

Min plats är bredvid en tjeckisk tjej som heter Nela, hon är väldigt duktig på tyska, då hon bott vid tyska gränsen hela sitt liv och besökt typ varenda ort i sydtyskland. Det är dock rätt gött, då det känns som att jag rätt snabbt kommer in i språket igen när jag pratar med henne! Alla i klassen är förstås rätt duktiga i och med att det är en B2-kurs, så alla fortsätter prata tyska på rasterna också, igår när vi gick hem, jag, Nela, en finne som heter Otso och en fransyska som heter Gwen så fortsatte vi hela vägen hem också, så det känns som att det går framåt ändå.

Jag är äldst i klassen och de flesta andra är 20-21 år också och har nyligen läst tyska, eller typ ”det var ett helt halvår sedan jag läste tyska, jag har glömt så mycket”,
-”mm, det var sex och ett halvt år se’n för mig”. Men å andra sidan är jag den enda med ett germanskt språk som modersmål, så det jämnar kanske ut sig, och även grammatiken börjar komma tillbaka mer nu!

Måndag kväll lagade vi chalmerister hamburgare hemma hos Thomas, eller ja, de andra tre slutade en timma tidigare och var i princip klara när jag kom, så jag fick diska ett par saker istället. Hur som helst blev resultatet goda hamburgare och en trevlig kväll.

Tisdag eftermiddag/kväll åkte jag, Fatih och hans kompisar från Istanbul till Ikea för att skaffa en stekpanna och ett par grytor, då det inte verkar hända så mycket med det från husmästarn’s sida. Efteråt gick vi hem till Aydin, en av turkarna, och lagade spagetti och turkiska köttbullar, det var riktigt gött faktiskt!

Idag hade jag och Nela en intressant diskussion om skatter, bidrag och löner i slutet av tysklektionen. Det verkar vara ungefär samma diskussioner man för i Tjeckien som i Sverige, fast de har inte progressiva skatter idag. Dock om man tjänar mindre än 8500 tjeckiska kronor i månaden får man tydligen resten upp till 8500 av staten istället för att betala skatt, så det är satt som någon lägstasumma ändå. Fast hon kunde inte förstå hur man skulle klara sig på det, en euro motsvarar 25 tjeckiska kronor, så rimligen är en svensk krona nästan tre tjeckiska. Så man får ju ha rätt låga levnadsomkostnader om man ska klara sig tänker jag, då det blir typ ett studiebidrag i månaden, och det endast!

Imorgon är det ”Det tyska enandets dag”, man firar alltså att Väst- och Östtyskland 3 oktober 1990 åter blev en stat. Det innebär att det inte är någon skola och att alla affärer är stängda. Därmed blir det kanske någon slags utekväll ikväll då det är såkallad ”Feierabend”.

Jag får be om ursäkt om inlägget blev rörigt när det hoppade lite fram och tillbaka i tiden en bit där, men försöker gottgöra det med lite bilder från hamburgerkvällen :)!

Så här bra blev hamburgarna, det fanns även vitlöksbröd, omnom!

Så här bra blev hamburgarna, det fanns även vitlöksbröd, omnom!

Thomas är nöjd med resultatet!

Thomas är nöjd med resultatet!

Lai Jee och Christofer likaså!

Lai Jee och Christofer likaså!

Löprunda på vilodagen

Idag har det varit ganska mycket en slödag, och det passar ju ganska bra på vilodagen, egentligen! Jag och Lai Jee påbörjade dagen med en löprunda runt sjön i Harburgs stadspark, det var en rätt bra löpslinga, grusunderlag och lite lagom kuperat. Det var rätt skönt med en löprunda i höstsolen dessutom, som kontrast till alla utekvällar tidigare i veckan.

Efteråt när bägge hade duschat och käkat såg vi oss om i de två shoppingcentrena som ligger precis här, det var ungefär det som var öppet, för standard i Tyskland verkar vara att affärer är stängda på söndagar. Vi kollade lite olika sko- och sportaffärer och Media Markt förstås, och slutligen en mataffär för att handla mat. Det var en riktigt stor mataffär, i två våningar, ungefär som ICA Maxi i utbud. Den var en bit dyrare än till exempel Lidl på många saker, men fortfarande billigare än vad man är van vid som svensk.

I och med att det inte hänt så mycket idag så blir heller texten inte så lång, men jag tog en bild på en väldigt fin ost i mataffären i vilket fall!

Björnost :)!

Björnost :)!