Bulgarien

Så var det slutligen dags för den länge planerade Bulgarienresan. Det började förra fredagen med att jag och Vesko åkte iväg till Berlin med ett morgontåg, vi såg oss om lite, bland annat gick vi längs Karl Marx-allé, en stor paradväg från gamla Östberlin. När det var dags för lunch besökte vi återigen Mustafas Gemüsekebab, som levererade även den här gången! Åker ni till Berlin, så ta tunnelbanan till Mehringdamm, gå upp ur utgången mot Rathaus, så ligger det precis där!

När eftermiddagen kom var det dags att åka ut till flygplatsen för att flyga till Sofia. Själva flygresan gick bra, och man fick, vatten, macka och dricka. En sak var dock underlig, jag har aldrig förut sett flygpersonal med så långt till ett leende som ombordpersonalen på det här flygplanet, för många är det ju ett drömjobb att få vara flygvärd/-inna. Tydligen är bulgarer generellt pessimister och tycker inte om att le, fick jag lära mig under veckan. Dock med många undantag i huvudstaden, som tur var, annars hade jag väl flugit hem med en smärre depression…

Väl framme i Sofia blev vi emottagna av Veskos föräldrar som körde oss till hotellet där jag skulle bo, det låg bara ett kvarter från deras lägenhet, så Vesko och jag gick hem till dem därifrån se’n, för att bli bjudna på kvällsmat. Det började med en quinoasallad med diverse ostar och kött av påläggstyp samt sillrullar med oliver i mitten, vilket jag trodde var själva kvällsmaten, men det visade sig vara endast förrätten! Som tur var hade vi ju inte ätit sedan middag, utöver mackan på planet. Som mellanrätt var det banitsa, en slags fårostfyllt bröd som är en bulgarisk specialitet. Till huvudrätt var det fläskkotlett med vitlöksstekt potatis, ostfyllda, ostöverbakade champinjonhuvuden och vanliga champinjoner. Till maten dracks det vin, öl, cola, vatten och olika sorters rakia (en bulgarisk starksprit). Till efterrätt blev det glass och kaffe. Alltihop var gott, till och med väldigt gott, men jag funderade allvarligt på om min magsäck skulle hålla till morgonen därpå. Det gjorde den i vilket fall, som tur var :)!

Dagen därpå mötte Vesko upp mig utanför hotellet och vi gick till bussen som tog oss in till centrum, där skulle vi nämligen gå på en guidad tur! Vi (mest jag av oss två, men tänker gruppen som helhet) fick lära oss om diverse byggnader inne i Sofia och om Bulgariens historia. Turen slutade vid Sofias katedral.

Katedralen i Sofia

Katedralen i Sofia

Efter guideturen fortsatte vi med Veskos utökade guidetur av resten av Sofia, med oss fick vi två britter som gått turen med oss innan. Vi fick se väldigt många intressanta saker och äta mer typisk bulgarisk mat, kebapche (tänk okryddad, lite längre ćevapčići). Vi fick också lära oss en av de vanligaste samlingsplatserna i Sofia, nämligen ”Prästen”.

Popa, prästen på bulgariska.

Popa, prästen på bulgariska.

Det är alltså en staty som står i ett triangulärt hörn i en stor korsning, och därmed är lätt att hitta varandra vid, samt vet alla vad det är för något.

Till kvällen var det dags för en pubrunda, vi fick med oss den ena av britterna också, samt var en av Veskos kompisar, Mitko, med. Det var nog den intressantaste pubrunda jag varit på, den började med så kallat ”sofa party”, alltså, vi fick varsin öl och stod samlade i den park där det hela började. Tanken med soffan är alltså en parkbänk, om än vi var för många för att bänkplatserna skulle räcka åt alla där, men det är tydligen en typisk bulgarisk företeelse att köpa öl och sitta på en parkbänk att dricka den. Det fortsatte med en bar som hette Apartment, och var en stor lägenhet med olika rum, för att beställa dricka eller fika gick man förstås till köket. Jag har aldrig sett något liknande innan, men det var väldigt hemtrevligt, och tydligen hade den här lägenheten bland annat varit en ambassad tidigare. Nästa ställe var en bar som tidigare varit för ett slutet sällskap på 300 konstnärer av olika slag, som alla haft varsin nyckel till dörren, numera var det öppet för alla, men det låg på en bakgård och kändes kanske fortfarande inte till av så många.. Därefter följde en mer vanlig bar nere i en källare, och avslutningsvis togs vi till ett disko. Efteråt tog vi en taxi hem i och med att Sofia inte har någon kollektivtrafik nattetid, vilket gick på 5 leva totalt för oss tre, alltså ca 25 kr, eller vad en enkelbiljett med Västtrafik kostar ungefär…

På söndagen åkte jag och Vesko ut till nationalhistoriska muséet där det fanns massa gamla rustningar, verktyg, information om utgrävningar och Bulgariens historia, det var intressant. Därefter åkte vi in till Sofia igen och begav oss till konstmuséet, de hade tillfälligt utställningen från Rodinmuséet i Frankrike där, i och med att det höll på att renoveras, så vi kunde bland annat beskåda Tänkaren!

Tänkaren och jag på Sofias konstmuseum.

Tänkaren och jag på Sofias konstmuseum.

Efteråt fortsatte vi gå runt lite i Sofia, och jag fick se ännu några delar av staden. Kvällen spenderade Vesko med familjen och jag passade på att nyttja hotellets gym och bastu! Jag hittade även en trevlig överraskning, som jag inte sett på många år, i den intilligande mataffären:

Pepsi Twist, antagligen världens godaste dricka!

Pepsi Twist, antagligen världens godaste dricka!

På måndagen åkte vi ut till Rilaklostret och besiktigade det, det var ett vackert byggnadskomplex, men det kändes lite väl pråligt och kommersialiserat inne i själva kyrkan, som jag kanske egentligen hade för korta shorts för, men ingen sa’ något åtminstone (hur skulle jag kunna veta att de ortodoxa var lika konservativa som katolikerna och muslimerna?).

Själva kyrkan inne på Rilaklostret.

Själva kyrkan inne på Rilaklostret.

Det bästa med besöket därute var nog maten på den intilligande restaurangen, vi åt båda komagssoppa, även detta en bulgarisk specialitet, som man själv fick krydda med inlagd vitlök och någon form av paprika/peppar, som jag nog tog ett par skedar för mycket av, men jag åt upp det mesta (tills jag insåg att jag skulle behöva köpa en dricka till om jag fortsatte). Eftersom jag var rätt hungrig beställde jag även kebapche med strips och ost, även strips och ost är något man brukar äta i Bulgarien.

Vesko på restaurangen, den beskrivna maten syns också.

Vesko på restaurangen, den beskrivna maten syns också.

Även denna kväll blev det lite träning och bastu på hotellet, men även packning, i och med att vi skulle åka till Istanbul dagen efter!

På tisdagsmorgonen körde Veskos pappa oss till busstationen, där vi klev på bussen till Istanbul en nätt resa på ca 60 mil. I och med denna fick jag också mina två första stämplar i mitt nya pass, för in- och utresa i och ur Turkiet.

Väl framme tog vi tunnelbanan till vårt hotell och checkade in, därefter gav vi oss iväg för att se på sevärdheter, vi började med att besiktiga Blå moskén och Hagia Sofia utifrån.

Här står jag framför Blå moskén vid Sultanahmet.

Här står jag framför Blå moskén vid Sultanahmet.

Hagia Sofia, före detta kyrka och moské, numera museum.

Hagia Sofia, före detta kyrka och moské, numera museum.

Därefter åt vi lite god kebab innan vi tog oss ner mot hamnen, där gick vi omkring och kollade på utsikten. Efteråt tog vi oss upp till Sultanahmet igen och såg hur Blå moskén och Hagia Sofia såg ut när det var lite mörkare ute. Därefter bar det av hem till hotellet för att sova!

Efter att ha fyllt magarna med hotellfrukost begav vi oss återigen till Sultanahmet, men den här gången för att besiktiga de två byggnaderna från insidan. Blå moskén var riktigt mysig att gå i, man måste ju ta av sig skorna och bära dem med sig i en påse, och det var skönt att gå omkring barfota på heltäckningsmattan därinne.

När vi ställt oss i kön till Hagia Sofia kom det fram en 90-årig gubbe till oss och sa’ att han kunde guida oss därinne och ta oss förbi kön för 25 lire vardera, i och med att kön såg ut att ta sisådär en halvtimme och en audioguide kostade 20 lire var det ett ganska enkelt val. Enligt egen utsago hade han guidat där i 70 år, och han kunde verkligen stället utan och innan, det var riktigt häftigt att ha en så erfaren guide!

Efter guideturen därinne begav vi oss till Taksimtorget och gick längs med den stora shoppinggatan därifrån, även här blev det lite kebab till middag, samt såg vi det svenska generalkonsulatet, enligt texten på väggen den första egendom utanför Sveriges gränser ägd av svenska staten.

När vi var nöjda med den gatan begav vi oss mot den asiatiska sidan av staden, ditfärden gjorde vi med metrobussarna som går över Bosporusbron, de har eget busskörfält och går var 30:e sekund, och vi gled ju förbi, den i jämförelse nästan stillstående, biltrafiken. Väl över i Asien gick vi runt lite i gamla sta’n och käkade en kebabrulle nere vid hamnen innan vi tog färjan tillbaka till Europa.

Jag har alltså bara åkt till Asien med buss och endast från Asien med båt!

Vi fyndade lite souvenirer innan vi begav oss hem till hotellet för att sova.

Den sista förmiddagen i Turkiet spenderade vi genom att gå på den stora bazaaren, det blev inga inköp, men det var intressant att gå där och känna in atmosfären. Vi var på någon liknande marknad i Spanien för sådär 10 år sedan med familjen vill jag minnas.

När vi var färdiga där checkade vi ut från hotellet och åkte tunnelbanan till busstationen för att ta bussen tillbaka till Sofia.

På fredagen åkte vi till Bulgariens före detta huvudstad, Veliko Turnovo (förra som i före Osmanska riket, d.v.s. typ 700 år sedan). Det var en betydligt vackrare stad än Sofia, men också betydligt mindre, småstäder är ju ofta vackrare än storstäder. Vi besiktigade ruinerna av det gamla slottet och åt middag innan vi for vidare mot Gabrovo där vårt hotell låg.

Panorama över slottsruinerna.

Panorama över slottsruinerna.

I Gabrovo såg människorna generellt extremt oglada ut, tydligen var det en stad där framtidsutsikterna var ungefär lika stora som demokratin i Nordkorea.. De hade tydligen ett riktigt bra gymnasium och ett bra universitet, men därefter var det ingen idé att tänka sig att bo kvar, för det fanns inga jobb där tydligen.

Dagen efter började med att vi åkte till en närliggande by med gamla hus och små affärer som sålde ”hemgjorda” grejer, den var känd för sitt sandkaffe, som vi förstås provade.

Menyn på kafét vi fikade på.

Menyn på kafét vi fikade på.

Som ni ser är menyn skriven med kyrilliska bokstäver, vilket Bulgarien är det enda landet i EU som använder, så det vart ju bara att lära sig det för att kunna läsa vad som stod på skyltar med mera.

Åter i Sofia gick vi och åt kvällsmat med Mitko på en bulgarisk/italiensk restaurang, vilket var trevligt och gott. Jag bodde också på ett annat hotell nu än i början av vistelsen, som låg uppe på en höjd, så jag lyckades ta ett bra panorama över Sofia:

Panorama över Sofia

Panorama över Sofia

Så kom till slut avresedagen, och jag och Vesko påbörjade den med att gå i ett stort shoppingcenter. Jag köpte en skjorta och två flaskor rakia (införselgränsen från Bulgarien till Tyskland är en liter starksprit, då Bulgarien inte är med i Schengen). Därefter var vi hembjudna på middag till Veskos föräldrar igen. Nu hade jag lärt mig hur det fungerade, sallad -> förrätt -> huvudrätt -> efterrätt. Även denna gång var det riktigt gott, det bästa tycker jag nog är de olika bulgariska ostarna egentligen, men allt var gott.

När vi ätit klart och klockan tickat in en bit på eftermiddagen skjutsade de ut oss till flygplatsen igen och med viss försening, p.g.a. sent ankommande plan, kom vi iväg till Berlin. Där bar det av med tåget igen hemåt Hamburg, och nu är det sista lovet för hela min utbytesvistelse över, nu är det bara studier och tentor kvar!

Inför Bulgarien

Ikväll hade André och hans flickvän ordnat en middag där vi sågs inför att många skulle iväg åt olika håll under det stundande pingstlovet. Jag och Vesko åker ju till Berlin imorgonbitti och flyger vidare till Sofia på kvällen.

Det var en trevlig tillställning och det finns inte så mycket mer att säga om det, men tog ett panorama under kvällen.

Middag på Schüttstraße!

Middag på Schüttstraße!

München

Efter att ha varit hemma i sådär tre och en halv dag var det dags att ta tåget ner till München för att träffa Jessica, som varit där på en mässa hela veckan. När vi väl träffats käkade vi lunch på någon italiensk restaurang innan vi åkte ut till hotellet för att checka in. Därefter åkte vi in till sta’n och började se oss om i centrum. Vi satte oss på ett fik precis utanför rådhuset och såg på klockspelet, vilket var tämligen oimponerande i jämförelse med det i Prag..

Vi besökte även en Biergarten i anslutning till en marknad, innan vi gick till en restaurang som Jessica visste var bra.

Det fanns bara ett stort bord ledigt, så där blev vi placerade, och efter ett tag fick vi sällskap av två studenter från Dortmund som varit på samma mässa som Jessica, fast bara sista dagen, i samband med ett projekt de gjorde i skolan. Det blev en lång kväll på restaurangen helt enkelt, innan vi gav oss iväg med tunnelbanan åt olika håll.

Dagen efter påbörjade vi med att åka mot engelska trädgården, fast på vägen såg vi en second hand-affär, så vi klev av spårvagnen på nästa hållplats och Jessica storfyndade!

Efter ytterligare spårvagnsåkande och frågande om vägen kom vi till sist fram till engelska trädgården. Vi kom precis till den kanten där den stora Biergarten befann sig, så vi påbörjade vår vistelse där med varsinn kopp kaffe.

Vi fortsatte gå genom parken, som var enorm. Det fanns en liten damm där man kunde hyra trampbåtar, så det passade vi på att göra!

Ute och trampar i Engelska trädgården.

Ute och trampar i Engelska trädgården.

När vi var nöjda lyckades vi ta oss in mot sta’n igen, efter ytterligare frågande efter vägen. Vi utforskade mer av centrum och kollade på traditionell bayersk klädsel. Det blev inget sådant i vilket fall..

På kvällen var det förstås Eurovisionsfinalen som gällde, och för första gången kunde jag rösta på Sverige, i och med att jag har tyskt nummer! Inte för att det hjälpte men…

På söndagsmorgonen skulle Jessica flyga hem tidigt, men jag hade ju kommit på att Nemeth gör ett utbyesår i München och hört av mig till honom innan, så söndagen tillbringade jag med honom.

Vi började på BMW-muséet, som han ännu inte hade besökt, och fortsatte därefter med olympiastadion, som låg precis bredvid.

Nemeth försöker hitta tankmätaren på en Rolls-Royce, efter att vi upptäckt att BMW inte följer Pontus tankmätar-tanklocksstandard..

Nemeth försöker hitta tankmätaren på en Rolls-Royce, efter att vi upptäckt att BMW inte följer Pontus tankmätar-tanklocksstandard..

För tillfället finns även en Rolls-Royceutställning på muséet, så det var riktigt häftigt att se alltihop.

Efteråt åkte vi in mot universitetets huvudcampus och åt kebabrulle på en restaurang som Nemeth var stammis på. Killen bakom disken hävdade att jag var lik någon skådespelare som han inte kom på namnet på, men det skulle säkert mamma kunnat säga om hon varit med…

Därefter fick jag se hur universitetet såg ut, och vi drack kaffe på nå’t arkitektkafé med takterass och utsikt över hela centrala München.

Slutligen åkte vi ut på Frühlingsfest, vilket är som Oktoberfest fast på våren, och något mindre sett till besöksantal. Där gjorde vi en spännande upptäckt!

Top-Spin!

Top-Spin!

Det verkar som att Top-Spin målades om och skickades till München efter att den togs bort från Liseberg!

Till kvällen var det dags för mig att åka hem mot Hamburg igen, dessvärre med ett byte, men det gick bra, tågen var i tid och gick till/från samma spår.

Såhär kan man lyxa till det om man lyckas få en egen kupé på tåget!

Såhär kan man lyxa till det om man lyckas få en egen kupé på tåget!

En liten tripp åt sydöst

När jag kommit tillbaka förra måndagen var det bara att packa om, jag skulle nämligen möta upp Vesko, Otso, Cristina och Javier i Wien tisdag eftermiddag. De hade påbörjat sin s.k. Eurotrip i Prag, tillsammans med Nela, men eftersom jag jobbade under helgen fick jag ju beta av Prag redan i mars.

Jag kom fram först och checkade in på vandrarhemmet, för att sedan gå tillbaka till stationen och möta upp övriga. Givetvis regnade det när jag kom fram, men tog slut medan jag lämnade packningen på hotellet..

På kvällen gav vi oss ut och utforskade sta’n, jag lyckades faktiskt beställa en kebabpizza också.. Jag har ju aldrig sett det utanför Sverige, men vi åt kvällsmat på en restaurang som hade både kebab och pizza, så jag frågade om jag kunde få en pizza med dönerkött och sås på, varpå mannen bakom kassan svarar ”ah, du menar en kebabpizza!”, vilket inte fanns på menyn. Vi såg oss om inne i centrum en stund, tills vi var för trötta och begav oss åter till vandrarhemmet.

Stephansdomen nattetid!

Stephansdomen nattetid!

Wien hade ingen så kallad ”free city walking tour”, d.v.s. en guidetur som är dricksbaserad, men Vesko hade kollat upp hur man tog sig runt till de olika sevärdheterna, så vi följde honom helt enkelt!

Vi såg oss om i de centralare delarna av Wien, gick på marknad och åt Wienerschnitzel. Framåt eftermiddagen bestämde vi oss för att det var dags att besöka Hotell Sacher för att äta äkta orginalsachertårta!

Otso och Cristina avnjuter Sachertårta.

Otso och Cristina avnjuter Sachertårta.

Med priserna där kunde man tro att vi var i Stockholm, men å andra sidan, om man såg på hur fint det såg ut att vara inne på själva hotellet, så hade motsvarande där säkert kostat 2-3 gånger mer ändå..

På torsdagen begav vi oss ut till slottet Schönbrunn och såg oss om i slottsträdgården, som var riktigt fin i det extremsoliga vädret. Vi gick även in bland de avgiftspliktiga labyrinterna, vilket var roligare än väntat faktiskt!

Den stora labyrinten vid Schönbrunns slott.

Den stora labyrinten vid Schönbrunns slott.

Lite senare på eftermiddagen var det dags för oss att ta första maj-tåget till Budapest!

Årets första maj-tåg, RailJet från Wien till Budapest.

Årets första maj-tåg, RailJet från Wien till Budapest.

Komfortmässigt var RailJet-tåget bland det bästa jag åkt i, om än det ”bara” har en maxhastighet på 230 km/h, att jämföra med de tyska ICE som får köra i 320 km/h.

I Budapest var vårt vandrarhem överbokat, så de första två nätterna fick vi sova på tältsängar i vad som verkade vara någon form av föredetta lektionssal. I gengäld behövde vi bara betala halva priset för vistelsen, så det var väl något av en vinst i slutändan.

Vår provisoriska sovsal.

Vår provisoriska sovsal.

Efter att till slut ha fått vårt rum gav vi oss ut för att se oss om, vi kollade vad som fanns i närområdet, och åkte för att se parlamentsbyggnaden över Donau.

Ungerska parlamentets hemvist

Ungerska parlamentets hemvist

Som ni ser är det riktigt vackert när det är mörkt, med alla lampor. Det är även vackert i ljust väder, men ännu bättre när det är mörkt!

På fredagen gick vi en guidad tur och träffade Javiers kompis Andrea, som var utbytesstudent i Budapest. Vi hittade också väldigt god glass!

Heinekenglass, riktigt gott!

Heinekenglass, riktigt gott!

Det är alltså ölglass, en något överraskande smak, men riktigt gott var det.

På kvällen gick vi på en pubrunda som var riktigt bra, och priserna var fantastiska, 250 forinter kostade en halvliter öl på det första stället vi gick till, alltså ca 7 kr.

På vägen hem snubblade Vesko och skrapade upp knäet, men som tur var har jag ju alltid desinfektionsservetter och första förband med i packningen, så det var bara att lägga om såret när vi kom tillbaka till vandrarhemmet.

Lördagen tillbringade jag, Otso och Cristina till största del på Széchenyi termalbad, Europas största termalbadskomplex. Det var riktigt gött, och det fanns massa spännande bassänger och badstugor, om än ingen vanlig där man får slänga på vattnet själv. Vesko såg sig om på sta’n under tiden och Javier jobbade på sitt exjobb.

Efteråt mötte vi upp Vesko och besökte hjältarnas torg innan vi åkte tillbaka till vandrarhemmet.

Hjältarnas torg i Budapest.

Hjältarnas torg i Budapest.

På söndagen gick vi en guidad tur i parlamentet och åt god mat innan det var dags att ta nattåget till Berlin.

I Berlin såg vi oss om lite och åkte att besöka Mustafas Gemüsekebab, vilket enligt utsago ska ha Berlins bästa kebab. Det kan mycket väl vara sant, om än de bara har vegetarisk och kycklingkebab, så är den riktigt god!

Till slut var det i varje fall dags att ta bussen hem till Hamburg, och det var skönt att komma hem efter att ha varit ute så länge!

Besök igen!

Nu från onsdag till idag fick jag besök av Anton och försökte visa honom det bästa av Hamburg. Vi började med att åka från flygplatsen ut till mig för att lasta av packning och äta. Vi åkte sedan in till hamnen för att ta en rundtur med linje 62 där.

Vi käkar kebab på Köz Patara!

Vi käkar kebab på Köz Patara!

Första ölen för semestern, på färjelinje 62!

Första ölen för semestern, på färjelinje 62!

Vi fortsatte med att gå runt lite inne i centrum innan vi åkte hem igen för att sova.

Torsdagen började med att jag hade min sista tenta, i Prozedurale Programmierung, så under tiden underhöll sig Anton med att kolla in Phoenix Center, det stora shoppingcentret precis utanför där jag bor.

Därefter åkte vi in till sta’n, vi kollade bland annat in HafenCity och tog en kaffe ute i vårsolen!

Hyfsad utsikt över hamnen från uteserveringen.

Hyfsad utsikt över hamnen från uteserveringen.

Efter att ha vilat upp oss lite därhemma åkte vi in till Sternschanze och gick på Idol Bar för att dela på en snackstallrik till att börja med.

Vi skålar och äter snackstallrik på Idol Bar!

Vi skålar och äter snackstallrik på Idol Bar!

Vi gick runt lite till i området innan vi begav oss hemåt för att sova!

På fredagen kollade vi in universitetsområdet innan vi begav oss inåt sta’n och traskade runt där, kollade in hur Reeperbahn ser ut i dagsljus och åt en rejäl schnitzel. Framåt eftermiddagen/kvällen åkte vi ut till Harburg igen för att gå på Veskos födelsedagsfest som var på kvällen! Tanken var att vi skulle gått ut på Reeperbahn efteråt, men eftersom vi var rätt trötta efter att ha gått runt hela dagen gick vi hem och sov runt ettiden, och lät övriga gå ut själva se’n. Hur som helst var det en trevlig tillställning även om vi inte härdade ut natten igenom!

Lördagen började vi med att åka in till Landungsbrücken och gå igenom den gamla älvtunneln under Elbe och undersöka lite vad som fanns på andra sidan, vilket inte var så jättemycket intressant, men ändock ett kaffestånd och en utsiktsplats.

Anton i Hamburgs hamn!

Anton i Hamburgs hamn!

Efter att ha gått tillbaka genom älvtunneln gick vi och kollade i stånden på ”stadssidan”, Anton hittade ett flaskskepp att ta med som souvenir. Sedan åt vi Bratwurst med bröd, det var gött :)!

Anton skålar in bratwursten!

Anton skålar in bratwursten!

Vi fortsatte att gå runt på sta’n och njuta av vädret innan vi begav oss hemåt för att se finalen i Melodifestivalen!

Därefter åkte vi in till Reeperbahn, så att Anton fick uppleva skillnaden mellan dag och natt på denna festandets gata.

Vi gick på lite olika typer av uteställen för att försöka få in hela spektrat, men kunde inte stanna ute hela natten, eftersom Anton skulle köra hem från Landvetter dagen efter.

Så kom sedan söndagen, vi såg till att sova ordentligt innan vi gick upp, åt frukost och gjorde oss iordning. Efter att ha packat allt och kollat att inget var glömt åkte vi iväg till flygplatsen, checkade in och delade en ostbricka med kaffe innan det var dags att säga hejdå.

Därefter var det dags för mig att bege mig hemåt och packa inför den kommande dryga veckans resa genom Tyskland och Prag.

Februari

Det här kommer antagligen bli ett ganska långt inlägg, då jag ska försöka att göra en sammanfattning av den föregående månaden, det känns enklare att göra så än att dela upp det i flera små inlägg och riskera att få saker i fel ordning eller så.

Sammanfattningsvis har februari varit en händelserik månad, med fyra tentor och resor både norrut och söderut, samt planering av kommande resor.

Den första tentan gick av stapeln den sjunde februari, och var i Verified Software Systems, inför denna satt jag och pluggade med Rui, Lino och Ellen, varav Rui och Lino också skrev den tentan, det sista löste vi gamla tentor tillsammans, och det känns som att det gav nog för att ha klarat tentan. Den sjunde var också dagen då Vinter-OS invegs, invigningen såg jag tillsammans med ett gäng andra utbytesstudenter hemma hos Vesko. Därefter bar det av hem till Lino för att fira att tentan var över med lite raclette, vilket var spännande! En av Linos kompisar som precis kommit tillbaka från ett utbyte i Luleå var där, så det var ju lite spännande att få höra om också, någon som gjort det motsatta utbytet mot mig (om än till LTU och inte Chalmers).

När väl OS var igång började Tyskland ta guldmedaljer, och eftersom jag köpt ett provåkarkort (25% rabatt på tågbiljetter i fyra månader) under rätt tidsperiod fick jag gratis resor på IC och ICE-tåg dagen efter varje guldmedalj, vilket inte alls var dumt (om än att det var mitt i tentaperioden).

Efter den första vinsten tog jag en kortare tur upp till Schwerin, huvudstaden i Mecklenburg-Vorpommern, av befolkningsutvecklingen att döma verkar det vara något av en avfolkningsstad, som nu är nere på 95 000 invånare, trots att de har spårvagnar och ett slott!

Schwerin Hauptbahnhof

Schwerin Hauptbahnhof

Från centralstationen var det skyltat gångväg mot slottet, så jag traskade glatt genom centrum i vinter-/vårsolen och såg mig omkring, det var en riktigt mysig stad, med gedigen småstadskänsla, tänk er centrumhandel a la Lidköping men över en större yta!

En liten sjö/damm mitt inne i centrum, tydligen kan man åka båt på den under sommaren!

En liten sjö/damm mitt inne i centrum, tydligen kan man åka båt på den under sommaren!

Själva slottet var riktigt fint faktiskt, och gjorde sig riktigt bra i solen en så’n dag!

Slottet sett framifrån

Slottet sett framifrån

Slottet sett bakifrån

Slottet sett bakifrån

Jag tog ett varv runt och gick sedan omkring i de stora trädgårdarna runtomkring, därefter begav jag mig in mot centrum igen för att hitta något ställe att äta på, till slut landade jag på en jugoslavisk restaurang.

Cevapcici, tre såser och öl

Cevapcici, tre såser och öl

Där fick jag mig en stor tallrik ćevapčići med pommes frites och ris, salladsbuffé, en stor öl och en cappuccino för typ en hundring, mer än helt okej!

Samma dag tog Tyskland ett nytt guld och jag bestämde mig för att göra en något längre resa, så det blev att fara till Stuttgart nere i Baden-Württemberg tidigt morgonen därpå.

Såhär tidigt gick tåget!

Såhär tidigt gick tåget!

I och med att tågresan tog sådär fem timmar fick det bli en snabblösning i att äta på Burger King på stationen när jag kom fram för att helt enkelt ha tid i Stuttgart, jag började med att kolla in deras slott:

Slottet i Stuttgart

Slottet i Stuttgart

Innan jag begav mig ut mot dagens höjdpunkt, Porschemuséet! Där fanns det helt enkelt en massa Porschebilar uppställda och man fick en ”audioguide”, en liten apparat med en hörlur, som kunde berätta om de olika utställningsföremålen.

En 911 cab modell något äldre.

En 911 cab modell något äldre.

Efter utställningen fanns det naturligtvis en souvenirshop, där kunde man bl.a. köpa en tygkasse gjord av äkta cabtak från en Porsche, för nätta 98€ ;)..

En annan kul grej i Stuttgart är att de har lite udda fordon i Kollektivtrafiken, bland annat går deras U-Bahn inte bara i tunnlar och på egna banvallar, utan även mitt i gatan som en spårvagn, fast man måste stiga på och av från upphöjda plattformar, i och med att tågen är utformade som vanliga tåg utöver att de är korta.

U-Bahnspår mitt i gatan i Stuttgart

U-Bahnspår mitt i gatan i Stuttgart

Sedan har de även Zahnradbahn, d.v.s. kuggstångsbana, alltså tåg som utöver räls har en kuggstång för att klättra upp för branta backar, i detta fallet ett berg som verkade utgöra någon slags gräns mot centrum.

Zacke, linje 10 i Stuttgart, plats för cyklar framför tåget!

Zacke, linje 10 i Stuttgart, plats för cyklar framför tåget!

För att toppa det hela har de även en Seilbahn, eller funikular som kanske låter mer bekant. Det är alltså ett tåg som dras av en vajer, precis som Cable Cars i San Francisco, och om kollektivtrafikfordonen i SF såg ut att vara gamla (typ 50-70-tal), så såg denna Seilbahn uråldrig ut!

Seilbahntåg i Stuttgart

Seilbahntåg i Stuttgart

Det gick ett tåg upp och ett ner samtidigt, så antar att de använder samma teknik som hissar, där tågen alltså skulle vara motvikter till varandra för att minimalt med energi ska behöva tillföras systemet. Utöver det verkade det mest vara en turistgrej att ha kvar det här i drift, uppe på berget fanns en blomaffär och inte så mycket mer. Eftersom det var 20 min emellan turerna frågade jag lokföraren (?) om det gick att gå ner genom skogen, och det gick det, vilket var betydligt snabbare än att vänta!

Jag avslutade besöket med att kolla in rådhuset och andra delar av centrum, samt ta en fika i väntan på tåget tillbaka.

Jag kanske ska tillägga också att jag lade rätt stor del av tågresorna på att läsa på inför kommande tentor, vilket var tur, för annars hade det inte gått att resa såhär! Med den taskiga mobiltäckningen som är i Tyskland så är det faktiskt svårt att flykta iväg och göra något annat. Och ja, jag vet att täckningen kan vara dålig längs järnvägarna i Sverige med, men även täckningen längs Kinnekullebanan framstår som riktigt bra i jämförelse!

Ett par dagar senare bar det av igen, den här gången till Nürnberg, åka tåg är kul, ännu roligare när det inte kostar något extra!

Nürnberg Hauptbahnhof

Nürnberg Hauptbahnhof

Vädret den här dagen var tyvärr lite gråare, men Nürnberg var ändå en väldigt fin stad, och det var intressant att höra bayerska, deras r och g låter betydligt mer som svenska r och g än vad de gör i vanlig högtyska, vilket är ganska underhållande att höra faktiskt :)!

Naturligtvis hade även Nürnberg ett slott, det börjar bli lite tema här känner jag!

Nürnbergs slott, sett nerifrån ingången.

Nürnbergs slott, sett nerifrån ingången.

Det här hade en riktigt stor borggård och det var mysigt att knalla runt på de stenlagda gatorna, trots grått väder och branta backar.

Panorama över Nürnberg.

Panorama över Nürnberg.

Uppifrån borggården (på framsidan) lyckades jag ta ett panorama över Nürnberg som jag tror blev hyfsat åtminstone!

Efter att ha kikat runt där gick jag ner i gamla sta’n igen och tog en annan väg tillbaka, där jag fick gå över Karlsbron, obs. inte samma bro som i Prag!

An der Karlsbrücke, gatan emellan nedre och övre Karlsbron i Nürnberg.

An der Karlsbrücke, gatan emellan nedre och övre Karlsbron i Nürnberg.

Foto taget från Karlsbron, en mysig gammelstad helt enkelt!

Foto taget från Karlsbron, en mysig gammelstad helt enkelt!

Nu började jag bli rätt hungrig och letade förstås upp en restaurang som serverade Nürnberger Bratwurst, det känns ju ändå som något av ett måste när man är i Nürnberg!

Bratwurst, Sauerkraut, Brezel och Schwarzbier.

Bratwurst, Sauerkraut, Brezel och Schwarzbier.

Naturligtvis hade de kolgrill inne i restaurangen och korvarna var riktigt färska och goda! Tyvärr var inte surkålen den bästa jag fått, men det känns ändå som ett måste att välja surkål som bilaga.. Brezeln däremot var en god överraskning, riktigt färsk och mjuk, och samtidigt salt och god, en Schwarzbier på det var heller inte fel!

Eftermiddagen tillbringade jag till stor del inne på Deutsche Bahn-muséet, vilket faktiskt var något av en besvikelse, men nu har jag sett det i varje fall! Lite mänskliga rättigheter-monument såg jag också medan jag strosade runt, och det är väl passande i en stad som hade en så stor betydelse för NSDAP:s utveckling.

På tåget upp var det rätt fullt och många bokade platser, så jag slog två flugor i en smäll och stillade hungern i restaurangvagnen. Där serverades jag nog den sämsta skinksås jag nå’nsin ätit, den i skolan (som i och för sig var bra) var himmelsk i jämförelse med detta taffliga försök. Men jag hade åtminstone sittplats och det var billigare än restaurangvagnen på SJ:s tåg. Efteråt lyckades jag hitta sittplatser för resten av resan, behövde endast byta en gång, så det löste sig bra till slut!

Trots att Tyskland tog fler guld senare var det tyvärr för nära inpå tentor, så det blev de här tre resorna, men med tanke på att biljetterna till dem skulle kostat ca 20 ggr mer än vad rabattkortet kostade, så känns det rätt okej ändå! Och det känns bra att det känns som att tentorna har gått vägen samtidigt.

Just ja, två av tentorna hade vi två dagar i rad, Software Security och Communication Networks I, efter nätverkstentan firade vi till det med en ordentlig Schnitzelkväll (och natt) hemma hos Rui, med Lino som (i egenskap av att vara tysk) självutnämnd schnitzelexpert!

Utöver att resa under den här perioden har jag även planerat lite kommande resor. Nu först mellan den 10-18 mars ska jag resa runt lite här nere, till Hannover, Düsseldorf, Köln, Frankfurt, Dresden och Prag.

Därefter tar jag en liten tripp upp till Sverige mellan 19-26 mars, och som planerat se’n länge tillbringas sista helgen i mars i Köpenhamn.

Över månadsskiftet april/maj verkar det bli en tågutflykt till Wien och Budapest tillsammans med ett gäng andra utbytesstudenter, i och med att vi har lite lediga dagar där. Sedan ska jag och Jessica turista i München en helg i maj, i samband med att hon är på en mässa där i veckan som föregår helgen.

Över pingstlovet i juni har jag nu bokat en flygbiljett till Sofia för att följa med Vesko och se Bulgarien samt Istanbul. Så det är mycket spännande på gång framöver helt enkelt!

Alla andra chalmerister har åkt hem till Sverige nu också, så jag får fyrdubbla mängden göteborgsvitsar för att kompensera framöver!

För att avrunda det hela så bestämde Anton sig i söndags för att komma och hälsa på mig, så han kommer hit imorgon, det ska bli kul att träffa honom och få visa honom Hamburg :)! Dessutom matchar hans flyg bra med Fatihs hem till Istanbul, så slipper troligen åka själv ut till flygplatsen också!

Jag ska försöka uppdatera bloggen på söndag med vad som hänt i början av mars, vad jag och Anton hittar på och så, och sedan försöka hålla den uppdaterad under runtresan. Hur det går kommer väl bero lite på Internetanslutningarna på de olika hotellen, men vi får se!

Två veckor i Hamburg

Tiden flyger iväg rätt snabbt när man återgår i vardagen, och efter att inte ha bloggat på ett tag är det inget man tänker på sådär att man borde göra.. Men nu verkar jag ha kommit igång igen i vilket fall.

Efter att ha kommit tillbaka till Hamburg började jag med två långa sovmorgnar för att ta igen missad sömn från jullovet, vilket var rejält skönt, men jag var kanske inte i mitt produktivaste läge där i början.. Det har jag nog faktiskt inte varit så mycket alls de senaste två veckorna, med undantag för lite bra flödesperioder här och var!

I början åt jag och Fatih turkisk middag tillsammans:

Taze Fasulye

Taze Fasulye

Taze Fasulye betyder färska bönor på turkiska, och är också namnet på hela den här maträtten, en gryta med köttfärs, lök, gröna bönor och tomat, samt ris och yoghurt. Gott var det i varje fall!

Här har vi kocken själv, i egen hög person!

Här har vi kocken själv, i egen hög person!

Utöver det hade Lars och Mikael inflyttningsfest förra lördagen, vilket var en riktigt trevlig tillställning, med lite NHL- och Fifa-turneringar, samt en del öl. Efteråt gick vi ut på Reeperbahn och träffade på ett helt gäng med norrmän, som Lars tydligen kände genom någon facebook-grupp för norrmän i Hamburg. Det var trevligt att få prata lite svenska där i varje fall! Det sista var det bara jag, Gunnar, Valter och en av norskorna kvar, tills en annan norska som glömt sin nyckel hos den första ringde, då begav vi oss alla hemåt. Vi tre som skulle ut till Harburg var hemma ca 6.30, så det blev en lång utekväll..

Annars har det mest löpt på som vanligt. I fredags var jag dock med Gunnar och Valter på bio inne i sta’n, en bio som visar filmer på orginalspråk. Vi såg Wolf of Wallstreet, en något underlig komedi med Leonardo di Caprio i huvudrollen. Han gjorde sin roll riktigt bra, och filmen var stundtals riktigt rolig. Samtidigt var den ganska överhängande tragisk och väldigt konstig, så jag har lite svårt att ge ett samlat intryck av den, men sevärd kan jag nog kalla den åtminstone.

Därefter hamnade vi på en portugisisk restaurang som hette Vasco da Gama, de såg ut att ha bra priser på skylten utanför. När vi fick menyerna hittade vi dock inget av det vi läst utanför och det såg ut som en fin restaurang på dukningen. Efter att ha frågat fick vi veta att det var middagsmenyn som stod därute, och fast det var en så’n stående fäll-ihop-skylt stod den kvar klockan tio-halv elva på kvällen.. Vi fick i varje fall beställa från den då de ändå hade skylten uppe fortfarande, och det var ett par riktigt färska fina laxbitar jag fick där! De andra två tog soppa och sallad, då de redan ätit innan bion.

Efteråt gick vi vidare till ett par ställen och drack en öl på vardera innan vi for hem.

På lördagen igår fick jag en trevlig överraskning när jag stekte upp ett par Bockwurst som jag inhandlat tidigare på dagen, nämligen:

Senap i korvpaketet!

Senap i korvpaketet!

Det låg med en portionsförpackning senap i korvpaketet under korvarna! Det är ju fantastiskt hur glad man kan bli över genomtänkta produkter ibland!

Senare på kvällen gick jag och Vesko ut på en restaurang/café precis här utanför och tog en öl. En faktiskt. En pitcher (1.5 l) som vi delade på :).

Vesko med vår öl!

Vesko med vår öl!

Det var gött med lite mörk öl som omväxling!

Annars har jag börjat planera lite inför att min gamla kollega Jessica ska komma på besök till helgen. Mitt första besök från Sverige sedan mamma, pappa och Stina var här, så det ska bli riktigt kul!

Jullov

Från den nittonde december till den sjätte januari var jag i Sverige på jullov, men jag tar några höjdpunkter därifrån i varje fall.

Vi kan börja med de fem sista luckorna ur julkalendern, de öppnades i Lidköping, och därmed fick jag hjälp av mamma och pappa att provsmaka dem, vilket förstås var trevligt!

Kulmbacher Edelherb, från lucka 20

Kulmbacher Edelherb, från lucka 20

Wolters Pilsener, från lucka 21

Wolters Pilsener, från lucka 21

Wolters Pilsener, från baksidan

Wolters Pilsener, från baksidan

Herforder Pils, från lucka 22

Herforder Pils, från lucka 22

Faxe Premium, från lucka 23

Faxe Premium, från lucka 23

Dinkelacker Pilsner, från 24:e och sista luckan!

Dinkelacker Pilsner, från 24:e och sista luckan!

Det finns inte så jättemycket att säga om dem här fem, de smakade pilsner allihop, då alla var pilsner. Faxe var den enda icketyska ölen i kalendern, så den var väl lite ”exotisk” på sitt lilla sätt. Ska jag vara ärlig så var det lite av en besvikelse att så hög andel av kalendern var pilsner, så att det inte blev fler olika smaker att testa. Men nu har jag åtminstone tagit mig igenom en tysk öladventskalender, och det är väl alltid en bedrift åtminstone!

Under jullovet har jag förstås träffat vänner och familj en hel del, dessvärre utan några direkta foton. Jag tänker ju tyvärr inte på att fota så mycket som man kanske borde.. Men det blev ett par trevliga utekvällar, besök inne i sta’n, ute i Järpås och nere i Göteborg ivf. Tyvärr hann jag inte träffa alla jag velat och tänkt mig, men det blir ju tyvärr så när man har begränsad tid. Den som känner sig bortglömd är hjärtligt välkommen att hälsa på mig här i varje fall!

Inför jul så försökte jag och mamma oss på en typ av julpynt som Ernst tydligen hade gjort på tv (de verkade ha nå’n liten Ernst-hysteri därhemma inför jul), såhär blev det:

Nyskapande julpynt

Nyskapande julpynt

Vi har alltså tagit en kruka med rätt mycket jord/leka-kulor i, fyllt upp med lite plastburkar (om jag inte missminner mig), lagt mossa över och fört ner fyra pinnar som vi sedan trätt gamla äpplen på. Slutligen band vi ihop pinnarna och satte lite granris i toppen, samt stallde ett ljus mitt i mossan.

Jag och mamma stod även för pyntandet av julgranen, då pappa lagade mat och de andra jobbade:

Färdigpyntad gran

Färdigpyntad gran

Då vi för första gången på väldigt många år hade en riktig gran, så passade vi på att göra pyntningen något mer traditionell än vanligt, d.v.s. endast rött, vitt, halm, glas, vita ljus och en stjärna.

På Julafton kom mormor och Anette, vi åt lutfisk till middag och julbord till kvällsmat som vanligt, men julbord är ju också årets bästa maträtt!

På Juldagen kom även Alingsåsdelen av släkten, och vi åt nå’t så okonventionellt som anka, det blev mycket bra i varje fall!

I mellandagarna hann jag och mamma med ett besök hos mormor med, det var trevligt, och vi fick till och med se älgspår på gräsmattan:

Karlsborgskt älgspår!

Karlsborgskt älgspår!

Nyår firade jag i Göteborg för första gången, hemma hos Sebbe och Cornelia i Masthugget. De hade en riktigt trevlig tillställning, och det var kul att träffa massa gamla klasskompisar från Chalmers! Vid tolvslaget gick vi upp på Stigberget och det fanns fyrverkerier att se vart man än vände sig, 360 grader runt, riktigt häftigt!

Nina hälsar gott nytt år innan vi ger oss av till festen

Nina hälsar gott nytt år innan vi ger oss av till festen

Jag med

Jag med

Lördagen den fjärde var det dags för premiär av musikalen Copacabana, som min kära syster medverkar i. Även i år kunde jag känna mig som ett stolt storasyskon efter att ha sett premiärföreställningen, trots att hon legat hemma sjuk nästan hela veckan innan! Den kan jag för övrigt rekommendera ett besök på om någon inte varit där, på Skövde stadsteater går den, riktigt bra om man gillar komedier och musikaler!

Kusin Amandah med Stina efter föreställningen

Kusin Amandah med Stina efter föreställningen

Den femte åkte jag ner till Göteborg igen för att hinna med tåget som gick morgonen därefter, kvällen spenderades framför Bingolotto hos Louise, fast vi vann inget. Däremot vann Louise i TP som vi spelade se’n med.