Bulgarien

Så var det slutligen dags för den länge planerade Bulgarienresan. Det började förra fredagen med att jag och Vesko åkte iväg till Berlin med ett morgontåg, vi såg oss om lite, bland annat gick vi längs Karl Marx-allé, en stor paradväg från gamla Östberlin. När det var dags för lunch besökte vi återigen Mustafas Gemüsekebab, som levererade även den här gången! Åker ni till Berlin, så ta tunnelbanan till Mehringdamm, gå upp ur utgången mot Rathaus, så ligger det precis där!

När eftermiddagen kom var det dags att åka ut till flygplatsen för att flyga till Sofia. Själva flygresan gick bra, och man fick, vatten, macka och dricka. En sak var dock underlig, jag har aldrig förut sett flygpersonal med så långt till ett leende som ombordpersonalen på det här flygplanet, för många är det ju ett drömjobb att få vara flygvärd/-inna. Tydligen är bulgarer generellt pessimister och tycker inte om att le, fick jag lära mig under veckan. Dock med många undantag i huvudstaden, som tur var, annars hade jag väl flugit hem med en smärre depression…

Väl framme i Sofia blev vi emottagna av Veskos föräldrar som körde oss till hotellet där jag skulle bo, det låg bara ett kvarter från deras lägenhet, så Vesko och jag gick hem till dem därifrån se’n, för att bli bjudna på kvällsmat. Det började med en quinoasallad med diverse ostar och kött av påläggstyp samt sillrullar med oliver i mitten, vilket jag trodde var själva kvällsmaten, men det visade sig vara endast förrätten! Som tur var hade vi ju inte ätit sedan middag, utöver mackan på planet. Som mellanrätt var det banitsa, en slags fårostfyllt bröd som är en bulgarisk specialitet. Till huvudrätt var det fläskkotlett med vitlöksstekt potatis, ostfyllda, ostöverbakade champinjonhuvuden och vanliga champinjoner. Till maten dracks det vin, öl, cola, vatten och olika sorters rakia (en bulgarisk starksprit). Till efterrätt blev det glass och kaffe. Alltihop var gott, till och med väldigt gott, men jag funderade allvarligt på om min magsäck skulle hålla till morgonen därpå. Det gjorde den i vilket fall, som tur var :)!

Dagen därpå mötte Vesko upp mig utanför hotellet och vi gick till bussen som tog oss in till centrum, där skulle vi nämligen gå på en guidad tur! Vi (mest jag av oss två, men tänker gruppen som helhet) fick lära oss om diverse byggnader inne i Sofia och om Bulgariens historia. Turen slutade vid Sofias katedral.

Katedralen i Sofia

Katedralen i Sofia

Efter guideturen fortsatte vi med Veskos utökade guidetur av resten av Sofia, med oss fick vi två britter som gått turen med oss innan. Vi fick se väldigt många intressanta saker och äta mer typisk bulgarisk mat, kebapche (tänk okryddad, lite längre ćevapčići). Vi fick också lära oss en av de vanligaste samlingsplatserna i Sofia, nämligen ”Prästen”.

Popa, prästen på bulgariska.

Popa, prästen på bulgariska.

Det är alltså en staty som står i ett triangulärt hörn i en stor korsning, och därmed är lätt att hitta varandra vid, samt vet alla vad det är för något.

Till kvällen var det dags för en pubrunda, vi fick med oss den ena av britterna också, samt var en av Veskos kompisar, Mitko, med. Det var nog den intressantaste pubrunda jag varit på, den började med så kallat ”sofa party”, alltså, vi fick varsin öl och stod samlade i den park där det hela började. Tanken med soffan är alltså en parkbänk, om än vi var för många för att bänkplatserna skulle räcka åt alla där, men det är tydligen en typisk bulgarisk företeelse att köpa öl och sitta på en parkbänk att dricka den. Det fortsatte med en bar som hette Apartment, och var en stor lägenhet med olika rum, för att beställa dricka eller fika gick man förstås till köket. Jag har aldrig sett något liknande innan, men det var väldigt hemtrevligt, och tydligen hade den här lägenheten bland annat varit en ambassad tidigare. Nästa ställe var en bar som tidigare varit för ett slutet sällskap på 300 konstnärer av olika slag, som alla haft varsin nyckel till dörren, numera var det öppet för alla, men det låg på en bakgård och kändes kanske fortfarande inte till av så många.. Därefter följde en mer vanlig bar nere i en källare, och avslutningsvis togs vi till ett disko. Efteråt tog vi en taxi hem i och med att Sofia inte har någon kollektivtrafik nattetid, vilket gick på 5 leva totalt för oss tre, alltså ca 25 kr, eller vad en enkelbiljett med Västtrafik kostar ungefär…

På söndagen åkte jag och Vesko ut till nationalhistoriska muséet där det fanns massa gamla rustningar, verktyg, information om utgrävningar och Bulgariens historia, det var intressant. Därefter åkte vi in till Sofia igen och begav oss till konstmuséet, de hade tillfälligt utställningen från Rodinmuséet i Frankrike där, i och med att det höll på att renoveras, så vi kunde bland annat beskåda Tänkaren!

Tänkaren och jag på Sofias konstmuseum.

Tänkaren och jag på Sofias konstmuseum.

Efteråt fortsatte vi gå runt lite i Sofia, och jag fick se ännu några delar av staden. Kvällen spenderade Vesko med familjen och jag passade på att nyttja hotellets gym och bastu! Jag hittade även en trevlig överraskning, som jag inte sett på många år, i den intilligande mataffären:

Pepsi Twist, antagligen världens godaste dricka!

Pepsi Twist, antagligen världens godaste dricka!

På måndagen åkte vi ut till Rilaklostret och besiktigade det, det var ett vackert byggnadskomplex, men det kändes lite väl pråligt och kommersialiserat inne i själva kyrkan, som jag kanske egentligen hade för korta shorts för, men ingen sa’ något åtminstone (hur skulle jag kunna veta att de ortodoxa var lika konservativa som katolikerna och muslimerna?).

Själva kyrkan inne på Rilaklostret.

Själva kyrkan inne på Rilaklostret.

Det bästa med besöket därute var nog maten på den intilligande restaurangen, vi åt båda komagssoppa, även detta en bulgarisk specialitet, som man själv fick krydda med inlagd vitlök och någon form av paprika/peppar, som jag nog tog ett par skedar för mycket av, men jag åt upp det mesta (tills jag insåg att jag skulle behöva köpa en dricka till om jag fortsatte). Eftersom jag var rätt hungrig beställde jag även kebapche med strips och ost, även strips och ost är något man brukar äta i Bulgarien.

Vesko på restaurangen, den beskrivna maten syns också.

Vesko på restaurangen, den beskrivna maten syns också.

Även denna kväll blev det lite träning och bastu på hotellet, men även packning, i och med att vi skulle åka till Istanbul dagen efter!

På tisdagsmorgonen körde Veskos pappa oss till busstationen, där vi klev på bussen till Istanbul en nätt resa på ca 60 mil. I och med denna fick jag också mina två första stämplar i mitt nya pass, för in- och utresa i och ur Turkiet.

Väl framme tog vi tunnelbanan till vårt hotell och checkade in, därefter gav vi oss iväg för att se på sevärdheter, vi började med att besiktiga Blå moskén och Hagia Sofia utifrån.

Här står jag framför Blå moskén vid Sultanahmet.

Här står jag framför Blå moskén vid Sultanahmet.

Hagia Sofia, före detta kyrka och moské, numera museum.

Hagia Sofia, före detta kyrka och moské, numera museum.

Därefter åt vi lite god kebab innan vi tog oss ner mot hamnen, där gick vi omkring och kollade på utsikten. Efteråt tog vi oss upp till Sultanahmet igen och såg hur Blå moskén och Hagia Sofia såg ut när det var lite mörkare ute. Därefter bar det av hem till hotellet för att sova!

Efter att ha fyllt magarna med hotellfrukost begav vi oss återigen till Sultanahmet, men den här gången för att besiktiga de två byggnaderna från insidan. Blå moskén var riktigt mysig att gå i, man måste ju ta av sig skorna och bära dem med sig i en påse, och det var skönt att gå omkring barfota på heltäckningsmattan därinne.

När vi ställt oss i kön till Hagia Sofia kom det fram en 90-årig gubbe till oss och sa’ att han kunde guida oss därinne och ta oss förbi kön för 25 lire vardera, i och med att kön såg ut att ta sisådär en halvtimme och en audioguide kostade 20 lire var det ett ganska enkelt val. Enligt egen utsago hade han guidat där i 70 år, och han kunde verkligen stället utan och innan, det var riktigt häftigt att ha en så erfaren guide!

Efter guideturen därinne begav vi oss till Taksimtorget och gick längs med den stora shoppinggatan därifrån, även här blev det lite kebab till middag, samt såg vi det svenska generalkonsulatet, enligt texten på väggen den första egendom utanför Sveriges gränser ägd av svenska staten.

När vi var nöjda med den gatan begav vi oss mot den asiatiska sidan av staden, ditfärden gjorde vi med metrobussarna som går över Bosporusbron, de har eget busskörfält och går var 30:e sekund, och vi gled ju förbi, den i jämförelse nästan stillstående, biltrafiken. Väl över i Asien gick vi runt lite i gamla sta’n och käkade en kebabrulle nere vid hamnen innan vi tog färjan tillbaka till Europa.

Jag har alltså bara åkt till Asien med buss och endast från Asien med båt!

Vi fyndade lite souvenirer innan vi begav oss hem till hotellet för att sova.

Den sista förmiddagen i Turkiet spenderade vi genom att gå på den stora bazaaren, det blev inga inköp, men det var intressant att gå där och känna in atmosfären. Vi var på någon liknande marknad i Spanien för sådär 10 år sedan med familjen vill jag minnas.

När vi var färdiga där checkade vi ut från hotellet och åkte tunnelbanan till busstationen för att ta bussen tillbaka till Sofia.

På fredagen åkte vi till Bulgariens före detta huvudstad, Veliko Turnovo (förra som i före Osmanska riket, d.v.s. typ 700 år sedan). Det var en betydligt vackrare stad än Sofia, men också betydligt mindre, småstäder är ju ofta vackrare än storstäder. Vi besiktigade ruinerna av det gamla slottet och åt middag innan vi for vidare mot Gabrovo där vårt hotell låg.

Panorama över slottsruinerna.

Panorama över slottsruinerna.

I Gabrovo såg människorna generellt extremt oglada ut, tydligen var det en stad där framtidsutsikterna var ungefär lika stora som demokratin i Nordkorea.. De hade tydligen ett riktigt bra gymnasium och ett bra universitet, men därefter var det ingen idé att tänka sig att bo kvar, för det fanns inga jobb där tydligen.

Dagen efter började med att vi åkte till en närliggande by med gamla hus och små affärer som sålde ”hemgjorda” grejer, den var känd för sitt sandkaffe, som vi förstås provade.

Menyn på kafét vi fikade på.

Menyn på kafét vi fikade på.

Som ni ser är menyn skriven med kyrilliska bokstäver, vilket Bulgarien är det enda landet i EU som använder, så det vart ju bara att lära sig det för att kunna läsa vad som stod på skyltar med mera.

Åter i Sofia gick vi och åt kvällsmat med Mitko på en bulgarisk/italiensk restaurang, vilket var trevligt och gott. Jag bodde också på ett annat hotell nu än i början av vistelsen, som låg uppe på en höjd, så jag lyckades ta ett bra panorama över Sofia:

Panorama över Sofia

Panorama över Sofia

Så kom till slut avresedagen, och jag och Vesko påbörjade den med att gå i ett stort shoppingcenter. Jag köpte en skjorta och två flaskor rakia (införselgränsen från Bulgarien till Tyskland är en liter starksprit, då Bulgarien inte är med i Schengen). Därefter var vi hembjudna på middag till Veskos föräldrar igen. Nu hade jag lärt mig hur det fungerade, sallad -> förrätt -> huvudrätt -> efterrätt. Även denna gång var det riktigt gott, det bästa tycker jag nog är de olika bulgariska ostarna egentligen, men allt var gott.

När vi ätit klart och klockan tickat in en bit på eftermiddagen skjutsade de ut oss till flygplatsen igen och med viss försening, p.g.a. sent ankommande plan, kom vi iväg till Berlin. Där bar det av med tåget igen hemåt Hamburg, och nu är det sista lovet för hela min utbytesvistelse över, nu är det bara studier och tentor kvar!

München

Efter att ha varit hemma i sådär tre och en halv dag var det dags att ta tåget ner till München för att träffa Jessica, som varit där på en mässa hela veckan. När vi väl träffats käkade vi lunch på någon italiensk restaurang innan vi åkte ut till hotellet för att checka in. Därefter åkte vi in till sta’n och började se oss om i centrum. Vi satte oss på ett fik precis utanför rådhuset och såg på klockspelet, vilket var tämligen oimponerande i jämförelse med det i Prag..

Vi besökte även en Biergarten i anslutning till en marknad, innan vi gick till en restaurang som Jessica visste var bra.

Det fanns bara ett stort bord ledigt, så där blev vi placerade, och efter ett tag fick vi sällskap av två studenter från Dortmund som varit på samma mässa som Jessica, fast bara sista dagen, i samband med ett projekt de gjorde i skolan. Det blev en lång kväll på restaurangen helt enkelt, innan vi gav oss iväg med tunnelbanan åt olika håll.

Dagen efter påbörjade vi med att åka mot engelska trädgården, fast på vägen såg vi en second hand-affär, så vi klev av spårvagnen på nästa hållplats och Jessica storfyndade!

Efter ytterligare spårvagnsåkande och frågande om vägen kom vi till sist fram till engelska trädgården. Vi kom precis till den kanten där den stora Biergarten befann sig, så vi påbörjade vår vistelse där med varsinn kopp kaffe.

Vi fortsatte gå genom parken, som var enorm. Det fanns en liten damm där man kunde hyra trampbåtar, så det passade vi på att göra!

Ute och trampar i Engelska trädgården.

Ute och trampar i Engelska trädgården.

När vi var nöjda lyckades vi ta oss in mot sta’n igen, efter ytterligare frågande efter vägen. Vi utforskade mer av centrum och kollade på traditionell bayersk klädsel. Det blev inget sådant i vilket fall..

På kvällen var det förstås Eurovisionsfinalen som gällde, och för första gången kunde jag rösta på Sverige, i och med att jag har tyskt nummer! Inte för att det hjälpte men…

På söndagsmorgonen skulle Jessica flyga hem tidigt, men jag hade ju kommit på att Nemeth gör ett utbyesår i München och hört av mig till honom innan, så söndagen tillbringade jag med honom.

Vi började på BMW-muséet, som han ännu inte hade besökt, och fortsatte därefter med olympiastadion, som låg precis bredvid.

Nemeth försöker hitta tankmätaren på en Rolls-Royce, efter att vi upptäckt att BMW inte följer Pontus tankmätar-tanklocksstandard..

Nemeth försöker hitta tankmätaren på en Rolls-Royce, efter att vi upptäckt att BMW inte följer Pontus tankmätar-tanklocksstandard..

För tillfället finns även en Rolls-Royceutställning på muséet, så det var riktigt häftigt att se alltihop.

Efteråt åkte vi in mot universitetets huvudcampus och åt kebabrulle på en restaurang som Nemeth var stammis på. Killen bakom disken hävdade att jag var lik någon skådespelare som han inte kom på namnet på, men det skulle säkert mamma kunnat säga om hon varit med…

Därefter fick jag se hur universitetet såg ut, och vi drack kaffe på nå’t arkitektkafé med takterass och utsikt över hela centrala München.

Slutligen åkte vi ut på Frühlingsfest, vilket är som Oktoberfest fast på våren, och något mindre sett till besöksantal. Där gjorde vi en spännande upptäckt!

Top-Spin!

Top-Spin!

Det verkar som att Top-Spin målades om och skickades till München efter att den togs bort från Liseberg!

Till kvällen var det dags för mig att åka hem mot Hamburg igen, dessvärre med ett byte, men det gick bra, tågen var i tid och gick till/från samma spår.

Såhär kan man lyxa till det om man lyckas få en egen kupé på tåget!

Såhär kan man lyxa till det om man lyckas få en egen kupé på tåget!

En liten tripp åt sydöst

När jag kommit tillbaka förra måndagen var det bara att packa om, jag skulle nämligen möta upp Vesko, Otso, Cristina och Javier i Wien tisdag eftermiddag. De hade påbörjat sin s.k. Eurotrip i Prag, tillsammans med Nela, men eftersom jag jobbade under helgen fick jag ju beta av Prag redan i mars.

Jag kom fram först och checkade in på vandrarhemmet, för att sedan gå tillbaka till stationen och möta upp övriga. Givetvis regnade det när jag kom fram, men tog slut medan jag lämnade packningen på hotellet..

På kvällen gav vi oss ut och utforskade sta’n, jag lyckades faktiskt beställa en kebabpizza också.. Jag har ju aldrig sett det utanför Sverige, men vi åt kvällsmat på en restaurang som hade både kebab och pizza, så jag frågade om jag kunde få en pizza med dönerkött och sås på, varpå mannen bakom kassan svarar ”ah, du menar en kebabpizza!”, vilket inte fanns på menyn. Vi såg oss om inne i centrum en stund, tills vi var för trötta och begav oss åter till vandrarhemmet.

Stephansdomen nattetid!

Stephansdomen nattetid!

Wien hade ingen så kallad ”free city walking tour”, d.v.s. en guidetur som är dricksbaserad, men Vesko hade kollat upp hur man tog sig runt till de olika sevärdheterna, så vi följde honom helt enkelt!

Vi såg oss om i de centralare delarna av Wien, gick på marknad och åt Wienerschnitzel. Framåt eftermiddagen bestämde vi oss för att det var dags att besöka Hotell Sacher för att äta äkta orginalsachertårta!

Otso och Cristina avnjuter Sachertårta.

Otso och Cristina avnjuter Sachertårta.

Med priserna där kunde man tro att vi var i Stockholm, men å andra sidan, om man såg på hur fint det såg ut att vara inne på själva hotellet, så hade motsvarande där säkert kostat 2-3 gånger mer ändå..

På torsdagen begav vi oss ut till slottet Schönbrunn och såg oss om i slottsträdgården, som var riktigt fin i det extremsoliga vädret. Vi gick även in bland de avgiftspliktiga labyrinterna, vilket var roligare än väntat faktiskt!

Den stora labyrinten vid Schönbrunns slott.

Den stora labyrinten vid Schönbrunns slott.

Lite senare på eftermiddagen var det dags för oss att ta första maj-tåget till Budapest!

Årets första maj-tåg, RailJet från Wien till Budapest.

Årets första maj-tåg, RailJet från Wien till Budapest.

Komfortmässigt var RailJet-tåget bland det bästa jag åkt i, om än det ”bara” har en maxhastighet på 230 km/h, att jämföra med de tyska ICE som får köra i 320 km/h.

I Budapest var vårt vandrarhem överbokat, så de första två nätterna fick vi sova på tältsängar i vad som verkade vara någon form av föredetta lektionssal. I gengäld behövde vi bara betala halva priset för vistelsen, så det var väl något av en vinst i slutändan.

Vår provisoriska sovsal.

Vår provisoriska sovsal.

Efter att till slut ha fått vårt rum gav vi oss ut för att se oss om, vi kollade vad som fanns i närområdet, och åkte för att se parlamentsbyggnaden över Donau.

Ungerska parlamentets hemvist

Ungerska parlamentets hemvist

Som ni ser är det riktigt vackert när det är mörkt, med alla lampor. Det är även vackert i ljust väder, men ännu bättre när det är mörkt!

På fredagen gick vi en guidad tur och träffade Javiers kompis Andrea, som var utbytesstudent i Budapest. Vi hittade också väldigt god glass!

Heinekenglass, riktigt gott!

Heinekenglass, riktigt gott!

Det är alltså ölglass, en något överraskande smak, men riktigt gott var det.

På kvällen gick vi på en pubrunda som var riktigt bra, och priserna var fantastiska, 250 forinter kostade en halvliter öl på det första stället vi gick till, alltså ca 7 kr.

På vägen hem snubblade Vesko och skrapade upp knäet, men som tur var har jag ju alltid desinfektionsservetter och första förband med i packningen, så det var bara att lägga om såret när vi kom tillbaka till vandrarhemmet.

Lördagen tillbringade jag, Otso och Cristina till största del på Széchenyi termalbad, Europas största termalbadskomplex. Det var riktigt gött, och det fanns massa spännande bassänger och badstugor, om än ingen vanlig där man får slänga på vattnet själv. Vesko såg sig om på sta’n under tiden och Javier jobbade på sitt exjobb.

Efteråt mötte vi upp Vesko och besökte hjältarnas torg innan vi åkte tillbaka till vandrarhemmet.

Hjältarnas torg i Budapest.

Hjältarnas torg i Budapest.

På söndagen gick vi en guidad tur i parlamentet och åt god mat innan det var dags att ta nattåget till Berlin.

I Berlin såg vi oss om lite och åkte att besöka Mustafas Gemüsekebab, vilket enligt utsago ska ha Berlins bästa kebab. Det kan mycket väl vara sant, om än de bara har vegetarisk och kycklingkebab, så är den riktigt god!

Till slut var det i varje fall dags att ta bussen hem till Hamburg, och det var skönt att komma hem efter att ha varit ute så länge!

En helg i Halmstad

Nu i helgen var det dags för mig att åka upp till Halmstad för att jobba. Oväntat nog, så läste jag in missade föreläsningar på tåget, kände mig riktigt duktig där ett tag.

Helgen bestod i både repetition och nyinlärning, och en morgon träffade jag på både Knutsson och Joelsson i matsalen, tydligen läste Joelsson också till flygtekniker, i samma kull som Knutsson, och FMTS hade tydligen stängt sin matsal på helgen.

Det var kul att träffa alla kompisar på plutonen igen, även om det var en lång resväg, och bökigt med att få veta vart jag skulle kvällen innan.

Köln

Nu har jag alltså tillbringat två dagar i Köln och farit vidare till Frankfurt am Main. Jag började gårdagen med att fara in till centrum och besiktiga domen. Jag köpte en kombibiljett, som inkluderade både skattkammaren och utsiktstornet. Skattkammaren var inte helt olik den i Stockholm, om än lite mindre ståtlig och innehållandes högre andel religiöst kopplade föremål.

Utkikstornet var desto mäktigare med själva utsiktsplattformen på 98 meters höjd över marken. Det tog sin lilla tid att klättra ända upp dit, men man såg riktigt långt därifrån!

Utsikt över Rhen och Köln från domens utsiktstorn.

Utsikt över Rhen och Köln från domens utsiktstorn.

Utsikt över den stora järnvägsbron (6-spårig) i direkt anslutning till Hauptbahnhof.

Utsikt över den stora järnvägsbron (6-spårig) i direkt anslutning till Hauptbahnhof.

Efteråt tog jag en liten promenad längs Rhen i väntan på att det skulle bli lunchtid, det var otroligt fint, speciellt i sommarvärmen som hade vågat sig fram såhär redan i mars. Bland annat såg jag den här fantasifullt namngivna båten:

Rhen Fantasi, kul namngivning!

Rhen Fantasi, kul namngivning!

Därefter gick jag upp i gamla sta’n, som jag läst skulle vara väldigt fin, och det var lite åt samma håll som gamla sta’n i Stockholm, men förstås återuppbyggt efter kriget, och utan de där supersmala gränderna. Till slut tog hungern över och jag gick in på en restaurang som såg bra ut.

Rumpsteak med pommes och Kölsch.

Rumpsteak med pommes och Kölsch.

Där serverades det rumpsteak med pommes frites, och i och med att jag var i Köln fanns det förstås inget annat val än att dricka Kölsch (typiskt Kölnsk ölsort, precis som Altbier i Düsseldorf) till maten.

Stärkt av energiintaget fortsatte jag vandringen genom Kölns gamla stad och stötte på ett ölmuseum…

Ölmuséet i Köln

Ölmuséet i Köln

…trodde jag. När jag gick in och frågade fick jag förklaringen att de bara kallade sig Ölmuséet för att de hade många ölsorter (om än långt färre än t.ex. Ölrepubliken i Göteborg). Nåväl, när jag ändå var därinne var det väl lika bra att testa något, det blev någon rökig form av ale, som jag tyvärr glömt namnet på, men den var riktigt god i varje fall. Jag kan rekommendera ett besök här, trots att namnet ger sken av att stället är något annat än vad det är.

Efter att ha sett det mesta av gamla sta’n följde jag älvkanten vidare ända bort till chokladmuséet, det skulle dock stänga snart, så jag besökte bara museumsshopen och köpte ett par chokladkakor och en chokladöl. Chokladölen var faktiskt riktigt god, så den var en positiv överraskning då jag förväntat mig att den inte skulle vara någon direkt höjdare!

Jag tog en spårvagn över bron närmst muséet och gick längs Rhens andra sida tillbaka till centralstationen, slutligen korsade jag den stora järnvägsbron som jag fotat tidigare från ovan, den var otroligt hänglåsangripen!

Massa hänglås på järnvägsbro i Köln.

Massa hänglås på järnvägsbro i Köln.

Det här kortet är taget på den bortre sidan från centralstationen sett, här satt hänglåsen relativ glest. På andra sidan satt det lås på lås på lås på sina ställen..

Dag två i Köln började jag med att försöka hitta en alternativ väg till chokladmuséet genom att gå i ungefär rätt riktning igenom stadsdelar som jag inte sett innan, det gick relativt bra får jag väl säga, det tog sin tid, men jag nådde Rhens strand inte så långt ifrån muséet ändå!

Lindtmuséet var riktigt besöksvärt faktiskt, det innehöll information om choklad och kakao ur de flesta tänkbara synvinklar, och matchande föremål därtill. Till exempel fanns det en svensk hundrakronorssedel vid den delen som handlade om Carl von Linné. I ena kanten hade de en liten chokladfabrik som man fick gå igenom och se dels maskinerna som var i drift, samt äldre maskiner utmed väggarna som inte var i drift. En våning ovanför det kunde man beställa sin egen chokladkaka med den choklad och de ingredienser man ville, något jag givetvis passade på att göra.

Efteråt gick jag in mot centrum längs Rhens centrala strand, där såg jag en båt med reklam för det lokala energibolaget…

Båt med reklam för Rhein Energie

Båt med reklam för Rhein Energie

…som givetvis hette Rhen energi..

Innan tåget skulle gå vidare mot Frankfurt passade jag på att äta på en pizzeria/glasseria som jag sett tidigare.

Pizza och Kölsch!

Pizza och Kölsch!

Pizzan var riktigt god.

När det väl var dags att åka vidare var tåget lite sent, sedan kunde det inte köra sin vanliga väg, då något hade hänt där, men, eftersom vi var i Tyskland där det finns ett välutbyggt järnvägsnät kunde vi helt enkelt åka på andra sidan Rhen mot vad tåget brukar göra, med enda komplikation att de som skulle till Bonn fick kliva av i stadsdelen Beuel och ta S-Bahn in till centrum om de skulle dit. Sådant kan man sakna i Sverige ibland när ett fel får alla tåg på sträckan att bli försenade timvis istället för minutvis som här.

Düsseldorf

Imorse vaknade jag alltså upp i Düsseldorf, en vacker stad längs Rhen. Eftersom hotellet hade en glashiss kunde jag ta en fin bild ut därifrån, då jag bodde på översta våningen.

Utsikt från hotellet.

Utsikt från hotellet.

Efter frukosten gav jag mig ut för att se sta’n, inne i centrum flöt ett mindre vattendrag (relativt Rhen).

En å/älv i centrala Düsseldorf.

En å/älv i centrala Düsseldorf.

Själva staden var väldigt vacker, och jag hittade en stor torgmarknad med diverse stånd, de flesta säljandes någon typ av livsmedel, antingen för direkt eller senare förtäring. Efter att ha sett de mer centrala delarna begav jag mig ner mot Rhen och hamnen.

En fin bro över Elbe!

En fin bro över Rhen!

Efter att ha gått fram och tillbaka en bit längs Rhen fick jag erbjudande om en ”all-inclusive”-tur på Rhen för typ 9€, vilket ju lät som ett riktigt kap! Dessutom kunde jag gå på båten direkt efter biljettköp (en halvtimma före avgång) och börja bli serverad, helt klart den prisvärdaste flodturen jag gjort än så länge! Själva turen gick uppför Rhen in i den så kallade Mediahamnen, där bland annat TV-tornet och en hel del mediaföretag låg belägna. Därefter gick båten tillbaka nedåt och visade lite bostadsområden.

Efter flodturen kändes det som att det var dags att äta, och jag bestämde mig för att restaurang Schwan som jag sett när jag gått genom gamla staden tidigare verkade bra. Jag hörde att de tre tyskorna vid bordet bredvid pratade om Uppsala universitet, så jag frågade om någon av dem studerat där, det hade de inte, men de diskuterade att göra ett utbyte i Sverige. Jag blev inbjuden att sitta vid deras bord istället, så fortsatte vi diskussionen. En av dem, som hette Lisa, hade varit i Sverige, men de andra två, som hette Diana och Joanna hade inte det. De läste på universitetet i Paderborn, men brukade åka till Düsseldorf på fina dagar, bara för att det var en fin stad. Under middagen fick jag veta att jag redan sett alla sevärdheter som Düsseldorf hade att bjuda.

Lisa hade en lista över Tysklands tre vackraste städer, i inbördes ordning:
1. Hamburg
2. Düsseldorf
3. München

De tyckte alltså att jag gjorde ett bra val som sökte Hamburg istället för Potsdam utanför Berlin i första hand.

Framåt slutet på eftermiddagen var det dags för den 23 minuter långa tågresan till Köln, den här gången i ett InterCity-tåg med den lägsta standard jag varit med om, plaststolar! Ganska långt ifrån de IC-tåg som har ICE-inredning. I vilket fall fick jag till en bild på Düsseldorfs centralstation:

Düsseldorf centralstation.

Düsseldorf centralstation.

Väl framme i Köln tog jag S-Bahn ut till hotellet och gick tidigt till sängs då jag var rätt trött.

Hannover

Så var det äntligen dags för min resa runt genom Tyskland, samt till Prag. Den började imorse med InterCity-tåget från Harburg till Hannover.

Hannover Centralstation

Hannover Centralstation

Här ser vi centralstationen i Hannover, därifrån gick jag längs huvudgatan genom centrum och bestämde mig sedan för att gå ut att kolla på universitetet som jag hört skulle vara beläget i ett gammalt slott!

Konstverk på vägen ut till tekniska universitetet i Hannover

Konstverk på vägen ut till tekniska universitetet i Hannover

På vägen såg jag diverse olika konstverk, bland annat det här, som jag tycker var det häftigaste av dem.

Flanellskjorta var helt klart fel klädval en solig dag med 20⁰C i skuggan...

Flanellskjorta var helt klart fel klädval en solig dag med 20⁰C i skuggan…

Vad ska man säga, den tionde mars i Hannover var som en bra svensk sommardag, det hade jag inte riktigt räknat med när jag låste in min väska på stationen på morgonen, så det blev till att gå med uppkavlade ärmar och jackan över armen hela dagen..

Tekniska universitetet i Hannover befinner sig i ett gammalt slott

Tekniska universitetet i Hannover befinner sig i ett gammalt slott

Strax före tolv var jag ute vid universitetet, och det såg riktigt häftigt ut, gick runt lite på området och kikade innan jag började gå in mot centrum igen för att hitta någonstans att äta middag.

Köttbullar i nå'n slags gryta med sallad, bröd och dip, ca 35 kr, helt ok!

Köttbullar i nå’n slags gryta med sallad, bröd och dip, ca 35 kr, helt ok!

På Gustav Adolf-Straße hittade jag Dönersultanen som serverade köttbullar som dagens rätt, riktigt prisvärt och gott :)!

En kul grej i Hannover är att det ofta finns en förklarande text till hur gatorna fått sina namn!

En kul grej i Hannover är att det ofta finns en förklarande text till hur gatorna fått sina namn!

En grej som jag upptäckte tidigt på dagen och som jag senare tyckte var värt att dokumentera, var att det ofta fanns en påhängsskylt på gatuskyltarna som förklarade varifrån gatan fått sitt namn.

Utsikt över Hannover från dess rådhus.

Utsikt över Hannover från dess rådhus.

På eftermiddagen kollade jag in lite mer centrala sevärdheter, bland annat den taklösa kyrkan och rådhuset. Rådhuset hade en utställning med hur Hannover sett växt och sett ut genom åren samt ett utkikstorn med utsikt över staden.

Någon hade gjort ett litet konstverk i en spricka i väggen till en stentrappa vid en å.

Någon hade gjort ett litet konstverk i en spricka i väggen till en stentrappa vid en å.

Framåt eftermiddagen/kvällen gick jag längs en å och hittade det här lilla konstverket i väggen bredvid en stentrappa bredvid ån.

Lite kvällsmat i väntan på tåget mot Düsseldorf!

Lite kvällsmat i väntan på tåget mot Düsseldorf!

När det var ett par timmar kvar tills tåget mot Düsseldorf skulle avgå fick det vara dags för lite kvällsmat.

Slutligen var det dags för tåget och incheckning på hotellet i Düsseldorf, dag ett avklarad!

Februari

Det här kommer antagligen bli ett ganska långt inlägg, då jag ska försöka att göra en sammanfattning av den föregående månaden, det känns enklare att göra så än att dela upp det i flera små inlägg och riskera att få saker i fel ordning eller så.

Sammanfattningsvis har februari varit en händelserik månad, med fyra tentor och resor både norrut och söderut, samt planering av kommande resor.

Den första tentan gick av stapeln den sjunde februari, och var i Verified Software Systems, inför denna satt jag och pluggade med Rui, Lino och Ellen, varav Rui och Lino också skrev den tentan, det sista löste vi gamla tentor tillsammans, och det känns som att det gav nog för att ha klarat tentan. Den sjunde var också dagen då Vinter-OS invegs, invigningen såg jag tillsammans med ett gäng andra utbytesstudenter hemma hos Vesko. Därefter bar det av hem till Lino för att fira att tentan var över med lite raclette, vilket var spännande! En av Linos kompisar som precis kommit tillbaka från ett utbyte i Luleå var där, så det var ju lite spännande att få höra om också, någon som gjort det motsatta utbytet mot mig (om än till LTU och inte Chalmers).

När väl OS var igång började Tyskland ta guldmedaljer, och eftersom jag köpt ett provåkarkort (25% rabatt på tågbiljetter i fyra månader) under rätt tidsperiod fick jag gratis resor på IC och ICE-tåg dagen efter varje guldmedalj, vilket inte alls var dumt (om än att det var mitt i tentaperioden).

Efter den första vinsten tog jag en kortare tur upp till Schwerin, huvudstaden i Mecklenburg-Vorpommern, av befolkningsutvecklingen att döma verkar det vara något av en avfolkningsstad, som nu är nere på 95 000 invånare, trots att de har spårvagnar och ett slott!

Schwerin Hauptbahnhof

Schwerin Hauptbahnhof

Från centralstationen var det skyltat gångväg mot slottet, så jag traskade glatt genom centrum i vinter-/vårsolen och såg mig omkring, det var en riktigt mysig stad, med gedigen småstadskänsla, tänk er centrumhandel a la Lidköping men över en större yta!

En liten sjö/damm mitt inne i centrum, tydligen kan man åka båt på den under sommaren!

En liten sjö/damm mitt inne i centrum, tydligen kan man åka båt på den under sommaren!

Själva slottet var riktigt fint faktiskt, och gjorde sig riktigt bra i solen en så’n dag!

Slottet sett framifrån

Slottet sett framifrån

Slottet sett bakifrån

Slottet sett bakifrån

Jag tog ett varv runt och gick sedan omkring i de stora trädgårdarna runtomkring, därefter begav jag mig in mot centrum igen för att hitta något ställe att äta på, till slut landade jag på en jugoslavisk restaurang.

Cevapcici, tre såser och öl

Cevapcici, tre såser och öl

Där fick jag mig en stor tallrik ćevapčići med pommes frites och ris, salladsbuffé, en stor öl och en cappuccino för typ en hundring, mer än helt okej!

Samma dag tog Tyskland ett nytt guld och jag bestämde mig för att göra en något längre resa, så det blev att fara till Stuttgart nere i Baden-Württemberg tidigt morgonen därpå.

Såhär tidigt gick tåget!

Såhär tidigt gick tåget!

I och med att tågresan tog sådär fem timmar fick det bli en snabblösning i att äta på Burger King på stationen när jag kom fram för att helt enkelt ha tid i Stuttgart, jag började med att kolla in deras slott:

Slottet i Stuttgart

Slottet i Stuttgart

Innan jag begav mig ut mot dagens höjdpunkt, Porschemuséet! Där fanns det helt enkelt en massa Porschebilar uppställda och man fick en ”audioguide”, en liten apparat med en hörlur, som kunde berätta om de olika utställningsföremålen.

En 911 cab modell något äldre.

En 911 cab modell något äldre.

Efter utställningen fanns det naturligtvis en souvenirshop, där kunde man bl.a. köpa en tygkasse gjord av äkta cabtak från en Porsche, för nätta 98€ ;)..

En annan kul grej i Stuttgart är att de har lite udda fordon i Kollektivtrafiken, bland annat går deras U-Bahn inte bara i tunnlar och på egna banvallar, utan även mitt i gatan som en spårvagn, fast man måste stiga på och av från upphöjda plattformar, i och med att tågen är utformade som vanliga tåg utöver att de är korta.

U-Bahnspår mitt i gatan i Stuttgart

U-Bahnspår mitt i gatan i Stuttgart

Sedan har de även Zahnradbahn, d.v.s. kuggstångsbana, alltså tåg som utöver räls har en kuggstång för att klättra upp för branta backar, i detta fallet ett berg som verkade utgöra någon slags gräns mot centrum.

Zacke, linje 10 i Stuttgart, plats för cyklar framför tåget!

Zacke, linje 10 i Stuttgart, plats för cyklar framför tåget!

För att toppa det hela har de även en Seilbahn, eller funikular som kanske låter mer bekant. Det är alltså ett tåg som dras av en vajer, precis som Cable Cars i San Francisco, och om kollektivtrafikfordonen i SF såg ut att vara gamla (typ 50-70-tal), så såg denna Seilbahn uråldrig ut!

Seilbahntåg i Stuttgart

Seilbahntåg i Stuttgart

Det gick ett tåg upp och ett ner samtidigt, så antar att de använder samma teknik som hissar, där tågen alltså skulle vara motvikter till varandra för att minimalt med energi ska behöva tillföras systemet. Utöver det verkade det mest vara en turistgrej att ha kvar det här i drift, uppe på berget fanns en blomaffär och inte så mycket mer. Eftersom det var 20 min emellan turerna frågade jag lokföraren (?) om det gick att gå ner genom skogen, och det gick det, vilket var betydligt snabbare än att vänta!

Jag avslutade besöket med att kolla in rådhuset och andra delar av centrum, samt ta en fika i väntan på tåget tillbaka.

Jag kanske ska tillägga också att jag lade rätt stor del av tågresorna på att läsa på inför kommande tentor, vilket var tur, för annars hade det inte gått att resa såhär! Med den taskiga mobiltäckningen som är i Tyskland så är det faktiskt svårt att flykta iväg och göra något annat. Och ja, jag vet att täckningen kan vara dålig längs järnvägarna i Sverige med, men även täckningen längs Kinnekullebanan framstår som riktigt bra i jämförelse!

Ett par dagar senare bar det av igen, den här gången till Nürnberg, åka tåg är kul, ännu roligare när det inte kostar något extra!

Nürnberg Hauptbahnhof

Nürnberg Hauptbahnhof

Vädret den här dagen var tyvärr lite gråare, men Nürnberg var ändå en väldigt fin stad, och det var intressant att höra bayerska, deras r och g låter betydligt mer som svenska r och g än vad de gör i vanlig högtyska, vilket är ganska underhållande att höra faktiskt :)!

Naturligtvis hade även Nürnberg ett slott, det börjar bli lite tema här känner jag!

Nürnbergs slott, sett nerifrån ingången.

Nürnbergs slott, sett nerifrån ingången.

Det här hade en riktigt stor borggård och det var mysigt att knalla runt på de stenlagda gatorna, trots grått väder och branta backar.

Panorama över Nürnberg.

Panorama över Nürnberg.

Uppifrån borggården (på framsidan) lyckades jag ta ett panorama över Nürnberg som jag tror blev hyfsat åtminstone!

Efter att ha kikat runt där gick jag ner i gamla sta’n igen och tog en annan väg tillbaka, där jag fick gå över Karlsbron, obs. inte samma bro som i Prag!

An der Karlsbrücke, gatan emellan nedre och övre Karlsbron i Nürnberg.

An der Karlsbrücke, gatan emellan nedre och övre Karlsbron i Nürnberg.

Foto taget från Karlsbron, en mysig gammelstad helt enkelt!

Foto taget från Karlsbron, en mysig gammelstad helt enkelt!

Nu började jag bli rätt hungrig och letade förstås upp en restaurang som serverade Nürnberger Bratwurst, det känns ju ändå som något av ett måste när man är i Nürnberg!

Bratwurst, Sauerkraut, Brezel och Schwarzbier.

Bratwurst, Sauerkraut, Brezel och Schwarzbier.

Naturligtvis hade de kolgrill inne i restaurangen och korvarna var riktigt färska och goda! Tyvärr var inte surkålen den bästa jag fått, men det känns ändå som ett måste att välja surkål som bilaga.. Brezeln däremot var en god överraskning, riktigt färsk och mjuk, och samtidigt salt och god, en Schwarzbier på det var heller inte fel!

Eftermiddagen tillbringade jag till stor del inne på Deutsche Bahn-muséet, vilket faktiskt var något av en besvikelse, men nu har jag sett det i varje fall! Lite mänskliga rättigheter-monument såg jag också medan jag strosade runt, och det är väl passande i en stad som hade en så stor betydelse för NSDAP:s utveckling.

På tåget upp var det rätt fullt och många bokade platser, så jag slog två flugor i en smäll och stillade hungern i restaurangvagnen. Där serverades jag nog den sämsta skinksås jag nå’nsin ätit, den i skolan (som i och för sig var bra) var himmelsk i jämförelse med detta taffliga försök. Men jag hade åtminstone sittplats och det var billigare än restaurangvagnen på SJ:s tåg. Efteråt lyckades jag hitta sittplatser för resten av resan, behövde endast byta en gång, så det löste sig bra till slut!

Trots att Tyskland tog fler guld senare var det tyvärr för nära inpå tentor, så det blev de här tre resorna, men med tanke på att biljetterna till dem skulle kostat ca 20 ggr mer än vad rabattkortet kostade, så känns det rätt okej ändå! Och det känns bra att det känns som att tentorna har gått vägen samtidigt.

Just ja, två av tentorna hade vi två dagar i rad, Software Security och Communication Networks I, efter nätverkstentan firade vi till det med en ordentlig Schnitzelkväll (och natt) hemma hos Rui, med Lino som (i egenskap av att vara tysk) självutnämnd schnitzelexpert!

Utöver att resa under den här perioden har jag även planerat lite kommande resor. Nu först mellan den 10-18 mars ska jag resa runt lite här nere, till Hannover, Düsseldorf, Köln, Frankfurt, Dresden och Prag.

Därefter tar jag en liten tripp upp till Sverige mellan 19-26 mars, och som planerat se’n länge tillbringas sista helgen i mars i Köpenhamn.

Över månadsskiftet april/maj verkar det bli en tågutflykt till Wien och Budapest tillsammans med ett gäng andra utbytesstudenter, i och med att vi har lite lediga dagar där. Sedan ska jag och Jessica turista i München en helg i maj, i samband med att hon är på en mässa där i veckan som föregår helgen.

Över pingstlovet i juni har jag nu bokat en flygbiljett till Sofia för att följa med Vesko och se Bulgarien samt Istanbul. Så det är mycket spännande på gång framöver helt enkelt!

Alla andra chalmerister har åkt hem till Sverige nu också, så jag får fyrdubbla mängden göteborgsvitsar för att kompensera framöver!

För att avrunda det hela så bestämde Anton sig i söndags för att komma och hälsa på mig, så han kommer hit imorgon, det ska bli kul att träffa honom och få visa honom Hamburg :)! Dessutom matchar hans flyg bra med Fatihs hem till Istanbul, så slipper troligen åka själv ut till flygplatsen också!

Jag ska försöka uppdatera bloggen på söndag med vad som hänt i början av mars, vad jag och Anton hittar på och så, och sedan försöka hålla den uppdaterad under runtresan. Hur det går kommer väl bero lite på Internetanslutningarna på de olika hotellen, men vi får se!

Nittonde december

Idag gick jag upp vid femtiden och duschade och åt frukost. Drack det sista kaffet från kaffemaskinen på ett tag, den sista görbilliga färskpressade apelsinjosen för ett tag och sådär.. Innan jag gick lämnade jag en liten överraskning till Fatih och hans flickvän, som kom igårkväll:

En liten julklapp

En liten julklapp

Det är så’na där havets frukter från Belgien däri :).

Sedan var det dags att bege sig. Vesko hade meddelat kvällen innan att han ville säga hejdå, så vi möttes utanför Lidl vid tjugo över sex för att säga hejdå och god jul helt enkelt. Därefter bar det av med S-Bahn mot Hamburg Hauptbahnhof, där gick jag in på DB-loungen, eftersom jag hade första-klass-biljett. Såhär såg det ut därinne, och jag fick en färsk croissant och en kopp kaffe, inte dumt!

Såhär såg det ut i DB-loungen!

Såhär såg det ut i DB-loungen!

Därefter var det dags att ta sig till tåget, ett tåg som såg ut som ett Öresundståg (fast det var dieseldrivet), så det var ju något av en besvikelse tyvärr, men första klass var spatiöst åtminstone!

Väl över på danska sidan serverades frukost, bestående av kaffe, vatten, bröd, smör, ost och sylt. Utöver att kaffet smakade a la USA, så var det riktigt bra!

I Köpenhamn hade jag nästan en timmes byte, så då passade jag på att äta lunch på McDonalds, inte så glamouröst, men de hade sittplatser i varje fall! Därifrån åkte jag sedan ett Öresundståg till Malmö för att byta till ett SJ3000 som körde sista delsträckan upp till Göteborg.

SJ3000-tåget som körde Malmö-Göteborg

SJ3000-tåget som körde Malmö-Göteborg

Väl framme i Göteborg kom Nina och mötte upp mig, och efter att jag köpt en kontoladdning åkte vi hem till henne för att lasta av min packning och äta lite. Till maten var det dags att testa dagens luckinnehåll:

En Felskrone Pilsener från lucka 19

En Felskrone Pilsener från lucka 19

En Felskrone Pilsener. Den smakade pilsner, har börjat lära mig hur det smakar nu..

Efter maten tog vi Grön Express hela vägen till Liseberg för att gå på Jul på Liseberg!

Nina på Korsvägen precis efter vi stigit av bussen.

Nina på Korsvägen precis efter vi stigit av bussen.

Vi gick runt därinne och kollade alla stånden. Nina hade lite julklappar kvar, som hon lyckades lösa därinne. Allt-som-allt var det väldigt mysigt, och det nya knattelandskapet hade de fått till riktigt bra. De hade även en jultomteverkstad inne vid påstigningen till Kållerado som var riktigt häftig.

Tyvärr blev det inte så jättemånga bra bilder i och med att det var mörkt och jag bara hade min telefon med mig som kamera, men ett par blev det i varje fall:

Skridskobanan

Skridskobanan

Ingången till rulltrappan upp på berget

Ingången till rulltrappan upp på berget

Efter vi kände oss klara åkte vi tillbaka hem till Nina, och gjorde oss iordning för att sova, då Nina hade sin sista praktikdag dagen därpå.

Helg!

I fredags kände jag mig betydligt bättre än i torsdags, men eftersom jag inte har några föreläsningar eller övningar på fredagar blev det inte att gå till skolan ändå. Jag hade redan sedan några dagar tänkt att fredagen skulle vara min stora julklappshandlardag, dock verkade det fortfarande kunna finnas vädermässiga problem, varför jag nöjde mig med att införskaffa julklappar som fanns tillgängliga i närområdet under fredagen. Annars hände det inte så mycket alls, jag skypade med pappa en liten stund, samt spelade gitarr och slösurfade en hel del. Framåt kvällen var det förstås dags att testa dagens kalenderinnehåll!

Gaffel Kölsch, innehållet i lucka nummer sex

Gaffel Kölsch, innehållet i lucka nummer sex

Det var en Gaffel Kölsch, lite roligt namn kanske men som ni ser såg burken rätt lyxig ut, och det var nog det godaste ölet hittills!

På lördagen hade jag och Vesko bestämt att vi skulle in till sta’n för att handla lite julklappar och så, så så fick det bli! Det var otroligt trevligt att få komma ut och träffa folk efter att ha suttit hemma och känt sig allmänt sjuk i två dagar! När det var dags för lunch åkte vi till huvudcampus för Hamburgs Universitet, då de har en lördagsöppen Mensa. Tydligen skulle det vara dyrare på helgen, men det kändes väl inte direkt dyrt ändå, men det är ju Tyskland trots allt.. Nåväl, de hade en sådan här häftig apparat:

En apelsinjosmaskin!

En apelsinjosmaskin!

När man satte in glaset därnere och tryckte för jos så rann det dels ner jos i glaset, samtidigt som maskinen tog ner en apelsin, delade den i två, pressade ut josen för att sedan återupprepa proceduren!

Till mat åt jag följande:

Gåslår, potatis, rödkål och sås!

Gåslår, potatis, rödkål och sås!

Gåslår med potatis, äpplerödkål och otroligt god brunsås! Det känns helt otroligt att man kan köpa så fin mat för 3,50€, speciellt som det inte är någon direkt liten portion heller!

Efter maten fortsatte vi julklappsjakten innan vi åkte hem för att lasta av oss. Därefter åkte vi in igen för att se julparaden som skulle gå längs Mönckebergstraße klockan 17. Inne i sta’n träffade vi på Rui, samt Nela och hennes fyra klasskompisar från Tjeckien som var på besök. Det var riktigt trevligt och paraden var fin!

Fronten på julparaden!

Fronten på julparaden!

Efter ett kort besök på Saturn åkte jag, Vesko och Rui åter ut till Harburg för att vila upp oss lite inför att träffa Gunnar och Valter för att äta middag och ha trevligt. Gunnar och Valter hade lagat maten, så fick vi andra ta med oss dricka helt enkelt. De hade gjort en fin söndagsstek (fel dag, men det vore ju synd att klaga på det!), potatisgratäng samt brunsås. Även den här måltiden var riktigt god, och vi hade en trevlig kväll!

Efter några timmar begav vi oss in mot Sternschanze för att gå på några pubar, där träffade vi även Thomas och Linnea, och gick på två olika pubar innan jag, Vesko och Rui begav oss hemåt för att orka upp till att åka till Lüneburg idag och gå på julmarknaden där.

Med andra ord besökte vi Lüneburg idag, jag anlände ca två timmar efter Rui och Vesko, då jag ville sova ut först för att inte störa tillfrisknandeprocessen alltför mycket!

Vy från en bro nära Lüneburg Hbf.

Vy från en bro nära Lüneburg Hbf.

Väl där var de snälla nog att möta upp mig på stationen för att åter gå in mot marknaden, jag tog bilden här ovan på vägen in. Väl åter på det största marknadsområdet var mina vänner hungriga, så de köpte sig lite mat emedan jag, som precis ätit frukost, införskaffade lite brända mandlar.

Färskbrända mandlar i Lüneburg!

Färskbrända mandlar i Lüneburg!

Vi vandrade vidare på marknaden och genom stadens centrum, det var en väldigt vacker stad med arkitektur som för tankarna till Danmark. Efter en tid gick vi in på ett kafé för att värma oss lite.

Cappuccino på Central Cafe i Lüneburg.

Cappuccino på Central Cafe i Lüneburg.

För min del blev det en cappuccino.

Därefter hade det blivit mörkt ute, men vi fortsatte promenera genom staden och besökte någon stor kyrka som precis skulle dra igång med en körkonsert, så vi stannade till en stund och lyssnade på kören innan vi började leta oss mot stationen igen.

På vägen var det dags för lite kvällsmat, och jag fick prova på min första tyska falafelrulle, den var riktigt bra! Både brödet och falaflarna var på topp, så det var ännu en bra matupplevelse under denna matens helg!

Här hemma har jag testat innehållet i gårdagens kalenderlucka, vi får väl se när jag ska ta ikapp och komma i fas igen..

Hemelinger Spezial, från lucka sju.

Hemelinger Spezial, från lucka sju.


Däri fanns en Hemelinger Spezial, en Schankbier, tyvärr var det en rätt blaskig historia och inget jag kan rekommendera. Men jag har åtminstone fått äta tre riktigt goda måltider den här helgen, så det kanske var någon slags balansåtgärd att avsluta med en blaskig öl.