Så var det slutligen dags för den länge planerade Bulgarienresan. Det började förra fredagen med att jag och Vesko åkte iväg till Berlin med ett morgontåg, vi såg oss om lite, bland annat gick vi längs Karl Marx-allé, en stor paradväg från gamla Östberlin. När det var dags för lunch besökte vi återigen Mustafas Gemüsekebab, som levererade även den här gången! Åker ni till Berlin, så ta tunnelbanan till Mehringdamm, gå upp ur utgången mot Rathaus, så ligger det precis där!
När eftermiddagen kom var det dags att åka ut till flygplatsen för att flyga till Sofia. Själva flygresan gick bra, och man fick, vatten, macka och dricka. En sak var dock underlig, jag har aldrig förut sett flygpersonal med så långt till ett leende som ombordpersonalen på det här flygplanet, för många är det ju ett drömjobb att få vara flygvärd/-inna. Tydligen är bulgarer generellt pessimister och tycker inte om att le, fick jag lära mig under veckan. Dock med många undantag i huvudstaden, som tur var, annars hade jag väl flugit hem med en smärre depression…
Väl framme i Sofia blev vi emottagna av Veskos föräldrar som körde oss till hotellet där jag skulle bo, det låg bara ett kvarter från deras lägenhet, så Vesko och jag gick hem till dem därifrån se’n, för att bli bjudna på kvällsmat. Det började med en quinoasallad med diverse ostar och kött av påläggstyp samt sillrullar med oliver i mitten, vilket jag trodde var själva kvällsmaten, men det visade sig vara endast förrätten! Som tur var hade vi ju inte ätit sedan middag, utöver mackan på planet. Som mellanrätt var det banitsa, en slags fårostfyllt bröd som är en bulgarisk specialitet. Till huvudrätt var det fläskkotlett med vitlöksstekt potatis, ostfyllda, ostöverbakade champinjonhuvuden och vanliga champinjoner. Till maten dracks det vin, öl, cola, vatten och olika sorters rakia (en bulgarisk starksprit). Till efterrätt blev det glass och kaffe. Alltihop var gott, till och med väldigt gott, men jag funderade allvarligt på om min magsäck skulle hålla till morgonen därpå. Det gjorde den i vilket fall, som tur var :)!
Dagen därpå mötte Vesko upp mig utanför hotellet och vi gick till bussen som tog oss in till centrum, där skulle vi nämligen gå på en guidad tur! Vi (mest jag av oss två, men tänker gruppen som helhet) fick lära oss om diverse byggnader inne i Sofia och om Bulgariens historia. Turen slutade vid Sofias katedral.
Katedralen i Sofia
Efter guideturen fortsatte vi med Veskos utökade guidetur av resten av Sofia, med oss fick vi två britter som gått turen med oss innan. Vi fick se väldigt många intressanta saker och äta mer typisk bulgarisk mat, kebapche (tänk okryddad, lite längre ćevapčići). Vi fick också lära oss en av de vanligaste samlingsplatserna i Sofia, nämligen ”Prästen”.
Popa, prästen på bulgariska.
Det är alltså en staty som står i ett triangulärt hörn i en stor korsning, och därmed är lätt att hitta varandra vid, samt vet alla vad det är för något.
Till kvällen var det dags för en pubrunda, vi fick med oss den ena av britterna också, samt var en av Veskos kompisar, Mitko, med. Det var nog den intressantaste pubrunda jag varit på, den började med så kallat ”sofa party”, alltså, vi fick varsin öl och stod samlade i den park där det hela började. Tanken med soffan är alltså en parkbänk, om än vi var för många för att bänkplatserna skulle räcka åt alla där, men det är tydligen en typisk bulgarisk företeelse att köpa öl och sitta på en parkbänk att dricka den. Det fortsatte med en bar som hette Apartment, och var en stor lägenhet med olika rum, för att beställa dricka eller fika gick man förstås till köket. Jag har aldrig sett något liknande innan, men det var väldigt hemtrevligt, och tydligen hade den här lägenheten bland annat varit en ambassad tidigare. Nästa ställe var en bar som tidigare varit för ett slutet sällskap på 300 konstnärer av olika slag, som alla haft varsin nyckel till dörren, numera var det öppet för alla, men det låg på en bakgård och kändes kanske fortfarande inte till av så många.. Därefter följde en mer vanlig bar nere i en källare, och avslutningsvis togs vi till ett disko. Efteråt tog vi en taxi hem i och med att Sofia inte har någon kollektivtrafik nattetid, vilket gick på 5 leva totalt för oss tre, alltså ca 25 kr, eller vad en enkelbiljett med Västtrafik kostar ungefär…
På söndagen åkte jag och Vesko ut till nationalhistoriska muséet där det fanns massa gamla rustningar, verktyg, information om utgrävningar och Bulgariens historia, det var intressant. Därefter åkte vi in till Sofia igen och begav oss till konstmuséet, de hade tillfälligt utställningen från Rodinmuséet i Frankrike där, i och med att det höll på att renoveras, så vi kunde bland annat beskåda Tänkaren!
Tänkaren och jag på Sofias konstmuseum.
Efteråt fortsatte vi gå runt lite i Sofia, och jag fick se ännu några delar av staden. Kvällen spenderade Vesko med familjen och jag passade på att nyttja hotellets gym och bastu! Jag hittade även en trevlig överraskning, som jag inte sett på många år, i den intilligande mataffären:
Pepsi Twist, antagligen världens godaste dricka!
På måndagen åkte vi ut till Rilaklostret och besiktigade det, det var ett vackert byggnadskomplex, men det kändes lite väl pråligt och kommersialiserat inne i själva kyrkan, som jag kanske egentligen hade för korta shorts för, men ingen sa’ något åtminstone (hur skulle jag kunna veta att de ortodoxa var lika konservativa som katolikerna och muslimerna?).
Själva kyrkan inne på Rilaklostret.
Det bästa med besöket därute var nog maten på den intilligande restaurangen, vi åt båda komagssoppa, även detta en bulgarisk specialitet, som man själv fick krydda med inlagd vitlök och någon form av paprika/peppar, som jag nog tog ett par skedar för mycket av, men jag åt upp det mesta (tills jag insåg att jag skulle behöva köpa en dricka till om jag fortsatte). Eftersom jag var rätt hungrig beställde jag även kebapche med strips och ost, även strips och ost är något man brukar äta i Bulgarien.
Vesko på restaurangen, den beskrivna maten syns också.
Även denna kväll blev det lite träning och bastu på hotellet, men även packning, i och med att vi skulle åka till Istanbul dagen efter!
På tisdagsmorgonen körde Veskos pappa oss till busstationen, där vi klev på bussen till Istanbul en nätt resa på ca 60 mil. I och med denna fick jag också mina två första stämplar i mitt nya pass, för in- och utresa i och ur Turkiet.
Väl framme tog vi tunnelbanan till vårt hotell och checkade in, därefter gav vi oss iväg för att se på sevärdheter, vi började med att besiktiga Blå moskén och Hagia Sofia utifrån.
Här står jag framför Blå moskén vid Sultanahmet.
Hagia Sofia, före detta kyrka och moské, numera museum.
Därefter åt vi lite god kebab innan vi tog oss ner mot hamnen, där gick vi omkring och kollade på utsikten. Efteråt tog vi oss upp till Sultanahmet igen och såg hur Blå moskén och Hagia Sofia såg ut när det var lite mörkare ute. Därefter bar det av hem till hotellet för att sova!
Efter att ha fyllt magarna med hotellfrukost begav vi oss återigen till Sultanahmet, men den här gången för att besiktiga de två byggnaderna från insidan. Blå moskén var riktigt mysig att gå i, man måste ju ta av sig skorna och bära dem med sig i en påse, och det var skönt att gå omkring barfota på heltäckningsmattan därinne.
När vi ställt oss i kön till Hagia Sofia kom det fram en 90-årig gubbe till oss och sa’ att han kunde guida oss därinne och ta oss förbi kön för 25 lire vardera, i och med att kön såg ut att ta sisådär en halvtimme och en audioguide kostade 20 lire var det ett ganska enkelt val. Enligt egen utsago hade han guidat där i 70 år, och han kunde verkligen stället utan och innan, det var riktigt häftigt att ha en så erfaren guide!
Efter guideturen därinne begav vi oss till Taksimtorget och gick längs med den stora shoppinggatan därifrån, även här blev det lite kebab till middag, samt såg vi det svenska generalkonsulatet, enligt texten på väggen den första egendom utanför Sveriges gränser ägd av svenska staten.
När vi var nöjda med den gatan begav vi oss mot den asiatiska sidan av staden, ditfärden gjorde vi med metrobussarna som går över Bosporusbron, de har eget busskörfält och går var 30:e sekund, och vi gled ju förbi, den i jämförelse nästan stillstående, biltrafiken. Väl över i Asien gick vi runt lite i gamla sta’n och käkade en kebabrulle nere vid hamnen innan vi tog färjan tillbaka till Europa.
Jag har alltså bara åkt till Asien med buss och endast från Asien med båt!
Vi fyndade lite souvenirer innan vi begav oss hem till hotellet för att sova.
Den sista förmiddagen i Turkiet spenderade vi genom att gå på den stora bazaaren, det blev inga inköp, men det var intressant att gå där och känna in atmosfären. Vi var på någon liknande marknad i Spanien för sådär 10 år sedan med familjen vill jag minnas.
När vi var färdiga där checkade vi ut från hotellet och åkte tunnelbanan till busstationen för att ta bussen tillbaka till Sofia.
På fredagen åkte vi till Bulgariens före detta huvudstad, Veliko Turnovo (förra som i före Osmanska riket, d.v.s. typ 700 år sedan). Det var en betydligt vackrare stad än Sofia, men också betydligt mindre, småstäder är ju ofta vackrare än storstäder. Vi besiktigade ruinerna av det gamla slottet och åt middag innan vi for vidare mot Gabrovo där vårt hotell låg.
Panorama över slottsruinerna.
I Gabrovo såg människorna generellt extremt oglada ut, tydligen var det en stad där framtidsutsikterna var ungefär lika stora som demokratin i Nordkorea.. De hade tydligen ett riktigt bra gymnasium och ett bra universitet, men därefter var det ingen idé att tänka sig att bo kvar, för det fanns inga jobb där tydligen.
Dagen efter började med att vi åkte till en närliggande by med gamla hus och små affärer som sålde ”hemgjorda” grejer, den var känd för sitt sandkaffe, som vi förstås provade.
Menyn på kafét vi fikade på.
Som ni ser är menyn skriven med kyrilliska bokstäver, vilket Bulgarien är det enda landet i EU som använder, så det vart ju bara att lära sig det för att kunna läsa vad som stod på skyltar med mera.
Åter i Sofia gick vi och åt kvällsmat med Mitko på en bulgarisk/italiensk restaurang, vilket var trevligt och gott. Jag bodde också på ett annat hotell nu än i början av vistelsen, som låg uppe på en höjd, så jag lyckades ta ett bra panorama över Sofia:
Panorama över Sofia
Så kom till slut avresedagen, och jag och Vesko påbörjade den med att gå i ett stort shoppingcenter. Jag köpte en skjorta och två flaskor rakia (införselgränsen från Bulgarien till Tyskland är en liter starksprit, då Bulgarien inte är med i Schengen). Därefter var vi hembjudna på middag till Veskos föräldrar igen. Nu hade jag lärt mig hur det fungerade, sallad -> förrätt -> huvudrätt -> efterrätt. Även denna gång var det riktigt gott, det bästa tycker jag nog är de olika bulgariska ostarna egentligen, men allt var gott.
När vi ätit klart och klockan tickat in en bit på eftermiddagen skjutsade de ut oss till flygplatsen igen och med viss försening, p.g.a. sent ankommande plan, kom vi iväg till Berlin. Där bar det av med tåget igen hemåt Hamburg, och nu är det sista lovet för hela min utbytesvistelse över, nu är det bara studier och tentor kvar!
andreas.svanström.se 